Uppgifter om livsmedelskonsumtion och matvanor i olika grupper är viktiga om man vill följa trender, undersöka om kostråd och rekommendationer följs eller ta reda på om vi får i oss för mycket eller kanske för lite av olika ämnen. Uppgifterna kan sedan användas som underlag för lagstiftning, utveckling av nya kostråd och för att studera matvanornas betydelse för hälsa och sjukdom.
Riksmaten 2010
Kostundersökningar är det enda sättet att uppskatta individers och gruppers matvanor och intag av olika ämnen. I dessa försöker man med olika metoder ta reda på vad individen äter och dricker under en viss tidsperiod. Kostundersökningar kan också ge upplysningar om tillagningsmetoder, måltidsvanor, uteätande med mera. I år genomförs Livsmedelsverkets tredje rikstäckande undersökning av vuxnas matvanor, Riksmaten 2010. Läs mer om undersökningen till höger.
Våra matvanor
Bra matvanor och tillgång till säker och näringsriktig mat hör till de viktigaste förutsättningarna för en bra hälsa. Matvanorna i Sverige är i behov av förbättringar. Undersökningar visar till exempel att barn äter alldeles för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Nästan en fjärdedel av kalorierna kommer från dessa livsmedel.
Bara en av tio vuxna äter enligt Livsmedelsverkets allmänna kostråd om frukt, grönsaker och fisk. Samtidigt äter tre av tio söta och feta livsmedel, som godis, läsk och kaffebröd, minst en gång per dag. Läs mer om hur kostråden följs på länken till höger.
Våra matvanor skiljer sig åt beroende på ålder, kön, utbildning med mera. Låg utbildningsnivå är fortfarande förknippad med sämre matvanor, främst hos män. Däremot verkar skillnaderna ha minskat något bland kvinnor. Intaget av vitaminer och mineralämnen är i allmänhet tillfredsställande, förutom bland kvinnor i barnafödande ålder som får i sig för lite järn och folat.
Till höger kan du läsa mer om olika kostundersökningar som Livsmedelsverket har gjort och om de metoder som används.