Maten är minst lika betydelsefull för folkhälsan som alkohol och tobak. Forskning visar att för liten konsumtion av frukt och grönsaker förklarar 31 procent av hjärt- och kärlsjukdom, 19 procent av mag-/tarmcancer och 11 procent av slaganfallen.
Goda matvanor, fysisk aktivitet, alkohol och tobak är därför områden som bör prioriteras i allt folkhälsoarbete. Detta redovisas i några rapporter från WHO 2003. (1, 2)
De tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och död i i-länder
- tobak
- högt blodtryck
- alkohol
- serumkolesterol (höga blodfettnivåer)
- övervikt
- liten konsumtion av frukt och grönsaker
- för litet fysisk aktivitet
- droger
- sexvanor
- järnbrist
Hälften av dessa riskfaktorer är direkt relaterade till maten.
Viktiga förutsättningar för att främja bra matvanor och ökad fysisk aktivitet
WHO menar att kunskap hos den enskilda konsumenten och strukturella förändringar i samhället är viktiga förutsättningar för att göra det realistiskt och fördelaktigt att välja hälsosamt. Samhällsfaktorer som har negativ effekt på matvanorna är till exempel snabbmatsrestauranger och marknadsföring av energitäta livsmedel, låga priser, stora portionsstorlekar, liksom dålig hem- och skolmiljö.
Det handlar alltså om att dels påverka tillgång, utbud och marknadsföring, dels att öka konsumenternas kunskap och medvetenhet. (2)
Samband mellan kost och vissa sjukdomar
WHO redovisar följande:
Övervikt och fetma
Ökad risk för övervikt/fetma:
- stor konsumtion av energitäta livsmedel, det vill säga livsmedel med mycket socker och fett
- liten konsumtion av fiberrika livsmedel, frukt och grönsaker
- riklig konsumtion av sötade drycker och juice
- för litet fysisk aktivitet
- marknadsföring av energitäta livsmedel och snabbmatsrestauranger
- dålig hem- och skolmiljö.
Många studier visar att det är lätt att äta för mycket av livsmedel som innehåller mycket fett. De har förhållandevis liten volym och ger därför svaga mättnadssignaler. Läsk innehåller mycket socker. Stor konsumtion av läsk och andra söta drycker kan därför leda till övervikt. Det kan bero på att kroppen har svårare att känna mättnad av dryck än av fast föda. Det är alltså lätt att dricka för mycket av sockrade drycker.
För att förhindra viktuppgång behövs antagligen mer fysisk aktivitet än de 30 minuter per dag som rekommenderas idag för att minska risken för hjärt-/kärlsjukdom. 45-90 minuter per dag har föreslagits som lagom.
Det finns ännu inte tillräckligt med kunskap för att kunna säga hur matens glykemiska index påverkar kroppsvikten.
Hjärt- och kärlsjukdom
Ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar:
- mycket mättat fett och transfetter
- liten konsumtion av fibrer
- mycket salt
- liten konsumtion av frukt och grönsaker
- mycket alkohol
- övervikt
- för litet fysisk aktivitet.
Frukt och grönsaker har visat sig skydda mot hjärt- och kärlsjukdom. Denna skyddande effekt är svårare att konstatera om vitaminer och mineraler tas som kosttillskott. Det tyder på att det är andra ämnen, så kallade bioaktiva ämnen, som i hög grad står för de positiva effekterna av frukt och grönt.
Stort intag av salt är relaterat till högt blodtryck och därmed till ökad risk för hjärt-och kärlsjukdom. Konsumtionen bör vara 5-6 gram per dag, vilket i princip är omöjligt med vanlig svensk mat (3). Det beror på att många livsmedel, till exempel bröd, ost och charkuterier, innehåller relativt mycket tillsatt salt.
Fisk har, bland annat på grund av sitt innehåll av fleromättat fett, positiva effekter på hälsan. Två till tre portioner fisk per vecka rekommenderas av Livsmedelsverket (4).
För att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom är fysisk aktivitet viktig - minst 30 minuter per dag.
Cancer
Sambanden mellan olika livsmedel och näringsämnen och cancer är mer oklara.
Faktorer som anses öka cancerrisken är:
- övervikt
- för litet fysisk aktivitet
- liten konsumtion av frukt och grönsaker
- stort alkoholintag
- aflatoxiner (mögelgifter)
- stort saltintag.
Maten beräknas orsaka cirka 30 procent av all cancer i i-länderna. Det innebär att kosten, förutom tobak, är den största påverkbara riskfaktorn. Övervikt och fysisk inaktivitet orsakar mellan en femtedel och en tredjedel av cancerfallen. Det gäller särskilt för cancer i bröst, tjocktarm, livmoder, njure och matstrupe.
Om alla åt minst 400 g frukt och grönsaker per dag skulle antalet cancerfall i Sverige kunna minska med en femtedel.
Diabetes typ 2
Riskfaktorer för diabetes:
- övervikt
- för litet fysisk aktivitet
- mycket mättat fett
- för litet fibrer.
Övervikt och fetma är starkt relaterade till typ 2-diabetes. De kostfaktorer som ökar risken för övervikt ökar därför också risken för diabetes. Vilken typ av fett och hur mycket fibrer man äter har också betydelse för diabetes. Bukfetma ökar risken för diabetes - oavsett hur stor övervikten är. Bukfetma är därför en bättre markör för diabetesrisk än BMI (Body Mass Index/kropps-index). Fysisk aktivitet minskar risken för diabetes typ 2 - oavsett hur stor övervikten är.
Maten viktig för folkhälsan
I Sverige rekommenderas att man äter ett halvt kilo frukt och grönt per dag. I den senaste nationella kostundersökningen var det bara 15 procent av männen och 20 procent av kvinnorna som kom upp i denna mängd 5. Unga äter mindre frukt och grönt än äldre, män äter mindre än kvinnor och lågutbildade män äter mindre än högutbildade. Hos unga män är konsumtionen nu lägre än den var för tio år sedan.
De viktigaste förändringarna av matvanorna i Sverige för att förbättra folkhälsan är:
- dubbelt så mycket frukt och grönt
- dubbelt så mycket bröd och större andel grovt bröd
- mindre snacks, godis, kaffebröd och läsk
- flytande matfett och oljor i matlagningen
- nyckelhålsmärkta mejeri- och charkuteriprodukter.
Sådana förändringar av matvanorna skulle ha god effekt på stora folkhälsoproblem, som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och fetma.
Referenser
1. World Health Report. WHO 2002
2. Diet, Nutrition and the Prevention of Chronic Diseases. Report of the WHO/FAO Joint Expert Consultation. WHO Tech Rep Ser 916, WHO 2003
3. Svenska näringsrekommendationer översatta till livsmedel. SLV-rapport nr 1/2003. Livsmedelsverket, 2003.
4. Hoffmann K, Boeing H, Volatier J-L, Becker W. Evaluating the potential health
gain of the WHO recommendation concerning vegetable and fruit consumption. Publ Health Nutr 2003, in press.
5. Riksmaten. Livsmedelsverket, 2003