Samband mellan mat och hälsa

Bra matvanor, fysisk aktivitet, alkohol och tobak är områden som bör prioriteras i allt folkhälsoarbete. Detta har belysts i rapporter från WHO 2002 och 2003 (1,2).

 

I en WHO-rapport som publicerades i december 2009 redovisas aktuella beräkningar av hälsorisker, dels för hela världen, dels uppdelat på regioner och inkomstnivå (3). Beräkningarna avser hälsorisker relaterade till levnadsvanor (matvanor, fysisk aktivitet), undernäring, arbetsförhållanden och miljö. Beräkningarna uttrycks dels i risken för död, dels i DALY, som anger antalet förlorade levnadsår med full hälsa. Resultaten visar att maten sammantaget är minst lika betydelsefull för folkhälsan som alkohol och tobak.

 

De tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och död i höginkomstländer i Europa uttryckt i DALY:

 

Riskfaktorer Procent av total DALY
(förlorade levnadsår med full hälsa)
tobak 11 procent
högt blodtryck 8 procent
alkohol  6 procent
övervikt och fetma 6 procent
blodglukos (höga blodglukosvärden) 5 procent
för litet fysisk aktivitet 4 procent
blodkolesterol (höga blodfettvärden) 4 procent
liten konsumtion av frukt och grönsaker 1 procent
dålig arbetsmiljö 1 procent
drogmissbruk 2 procent


Högt blodtryck, övervikt och fetma, höga blodglukos- och kolesterolvärden påverkas av matvanorna.

 

Beräkningar för Europaregionen som helhet visar att för liten konsumtion av frukt och grönsaker förklarar 17 procent av dödsfallen i mag- och tarmcancer och 19 procent av dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdom.

 

I rapporten har man även vägt samman det sammanlagda bidraget av olika riskfaktorer. Exempelvis beräknas riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom (alkohol, tobak, högt blodtryck, övervikt, höga kolesterol- och glukosvärden, lågt intag av frukt och grönt samt fysisk inaktivitet) stå för 72 procent av dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdom i medelinkomstländer i Europa.

 

Svenska beräkningar

Olika riskfaktorers bidrag till sjukdomsbördan i Sverige, uttryckt i DALY, redovisas av Agardh et al. (4). Högt blodtryck bidrar med 12-13 procent, högt kolesterol med 8 procent, högt BMI med 7 procent och lågt intag av frukt och grönsaker med 3-5 procent. Intervallet för frukt och grönsaker beror på vilka konsumtionsdata man utgår från. Otillräcklig fysisk aktivitet beräknas bidra med 2-4 procent och rökning med cirka 10 procent.


 

Andra översikter

I andra rapporter och översikter redovisas matens och olika näringsämnens betydelse för risken för cancer, övervikt och fetma och hjärt- och kärlsjukdom. Läs om dessa i länkarna till höger.

 

Referenser

1. World Health Report. WHO 2002.

2. Diet, Nutrition and the Prevention of Chronic Diseases. Report of the WHO/FAO Joint Expert
Consultation. WHO Tech Rep Ser 916, WHO 2003.

3. Global Health Risks. WHO 2009

4. Agardh E et al. Riskfaktorernas bidrag till sjukdomsbördan i Sverige. Läkartidningen 2008;105:816-21. http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/9/9006/LKT0811s816_821.pdf

Uppdaterad: 2010-03-31 Sidan uppdaterad av: Nutritionsavdelningen

Livsmedelsverket, Box 622, 751 26 Uppsala, tel 018-175500  Mer kontaktuppgifter