Kommentar till artikel i Archives of Internal Medicine, april 2009
Det finns starkt stöd för att medelhavskost och liknande koster med mycket frukt, grönsaker, fullkorn och fisk kan skydda mot hjärt- och kärlsjukdom, medan ett västerländskt kostmönster, med mycket kött och köttprodukter, smör, feta mejeriprodukter, vitt bröd och kaffebröd, är kopplat till ökad risk. Det är slutsatsen i en artikel publicerad i aprilnumret av Archives of Internal Medicine.
När man tittar på enskilda livsmedel är kopplingen till hjärt- och kärlsjukdom däremot inte lika tydlig. Ett högt intag av grönsaker och nötter hade en skyddande effekt, men för intaget av totalfett, mättat fett, fleromättat fett, kött, ägg och mjölk sågs bara svaga samband. Däremot fanns ett starkt samband mellan högt intag av transfett och livsmedel med högt glykemiskt index och risken för sjukdom.
- När man tittar på hela koster ser man alltså tydliga samband med risken för hjärt- kärlsjukdom. Men när man studerar enskilda livsmedel, som ingår i de olika kosterna, finns inte samma tydliga koppling. Det pekar på att det är många olika faktorer som har betydelse och att flera positiva effekter förstärker varandra, säger Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket.
Artikeln redovisar resultatet från en systematisk utvärdering av studier om sambandet mellan matvanor och hjärt- och kärlsjukdom (Mente et al. 2009).
Analysen omfattar 146 framåtblickande (prospektiva) befolkningsstudier och 43 interventionsstudier publicerade 1950-2007. Man tillämpade fyra av Bradford Hills kriterier för bedömning av orsakssamband i epidemiologiska studier: sambandets styrka (signifikant relativ risk >1,20, <0,83), samstämmighet mellan olika populationer och olika förhållanden, att exponering kommer före utfall och orsak-verkan, det vill säga att sambanden ligger i linje med kända riskfaktorer och gällande kunskap.
Matvanor som skyddar
Koster med skyddande effekt som uppfyllde alla fyra kriterier var medelhavskost och så kallad ”high-quality diet”. De enskilda livsmedel och näringsämnen som uppfyllde fyra kriterier var grönsaker och nötter samt enkelomättat fett. Risken att insjukna minskade med mellan 16 och 27 procent, när man jämförde extremgrupper avseende intag eller hur väl kostmönstren uppfylldes. Medelhavskost karakteriseras av högt intag av grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fullkorn, ost eller yoghurt, fisk och enkelomättat fett i förhållande till mättat fett. I begreppet ”high-quality diet” innefattas kostmönster av typen ”prudent diet”, det vill säga en måttfull, balanserad kost, som bland annat karakteriseras av högt intag av grönsaker, frukt, baljväxter, fullkorn, fisk och skaldjur.
Enskilda livsmedel och näringsämnen med skyddande effekt som uppfyllde tre av kriterierna var fisk, fullkorn, frukt enbart, frukt och grönsaker tillsammans, vitamin E, beta-karoten från kosten, folat, vitamin C, kostfiber, alkohol och omega-3-fett från fisk. Risken minskade med mellan 20 och 40 procent, när man jämförde extremgrupper avseende intag.
Matvanor som ökar risken
Enskilda kostfaktorer som ökade risken för hjärt- och kärlsjukdom och som uppfyllde alla fyra kriterier var transfett och högt glykemiskt index samt ett västerländskt kostmönster. Risken ökade med cirka 30 procent, när man jämförde extremgrupper avseende intag. Ett västerländskt kostmönster karakteriseras av högt intag av kött och köttprodukter, smör, feta mejeriprodukter, ägg och raffinerade spannmålsprodukter, som vitt bröd och kaffebröd.
Svaga samband för fett
Två av kriterierna uppfylldes för bland annat mättat fett, fleromättat fett och omega-3-fettsyran alfa-linolensyra, men sambanden var inte signifikanta.
Studien har tillämpat etablerad epidemiologisk metodik för att utvärdera olika kosters och enskilda livsmedels och näringsämnens samband med risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Den pekar på att sambanden är starkare för studier som tittat på kosten som helhet än för enskilda näringsämnen eller livsmedel.
När det gäller fett ger studien svagt stöd för att mättat fett eller fleromättat fett i sig är av betydelse. Man har i de studier som tittat på kostmönster ofta inkluderat fettkvalitet i index. Det gäller till exempel medelhavsindex, där ett högt intag av enkelomättat fett, eller både enkelomättat och fleromättat fett, i förhållande till mättat fett är gynnsamt (Trichopoulou et al. 2003, 2005). Som stöd för fördelarna med en medelhavsliknande kost framhåller författarna en interventionsstudie av hjärtinfarktpatienter som visade en minskad risk för återinsjuknande i interventionsgruppen, som ordinerades medelhavskost (deLorgeril et al. 1994). I den studien ingick rapsolja i medelhavskosten.
Andra kostmönster som författarna beskriver som högkvalitativa är ”prudent diet,” där ett högt intag av fleromättat fett i förhållande till mättat fett är gynnsamt (Hu et al. 2000; Fung et al. 2001). Ett västerländskt kostmönster med högt intag av kött och köttprodukter, smör, feta mejeriprodukter, ägg och raffinerade spannmålsprodukter, som vitt bröd och kaffebröd var däremot i analysen förenat med en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
Artikeln utgör ett värdefullt bidrag till kunskapsunderlaget om sambandet mellan matvanor och hälsa och till pågående utvärderingar inom området, till exempel översynen av de nordiska näringsrekommendationerna.
Referenser
Mente A, de Koning L, Shannon HS, Anand SS. A systematic review of the evidence supporting a causal link between dietary factors and coronary heart disease. Arch Intern Med. 2009;169:659-69.
Övriga referenser som nämns i texten ingår i den refererade artikeln ovan.