Livsmedelsverkets kostråd fokuserar på att främja intaget av frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter, magra kött- och mjölkprodukter och bra fetter. En begränsning av mängden energirika feta och söta livsmedel är också central.
Råden baseras på de nordiska och svenska näringsrekommendationerna. Eftersom vi inte äter enstaka näringsämnen, utan mat, är råden en ”översättning” av näringsrekommendationerna till livsmedel, men tar också hänsyn till andra egenskaper hos livsmedel än rent näringsmässiga. Råden ger exempel på lämpliga livsmedelsval och mängder med utgångspunkt från livsmedelsutbud och matvanor i befolkningen.
Olika kostmönster och hälsoutfall
En rad index har utvecklats för att följa samband mellan olika kostmönster och sjuklighet och död i olika befolkningsgrupper. Exempel på index eller ”scores” som används är Medelhavsindex (Mediterranean Diet Score, MDS), Healthy Diet Indicator (HDI), Healthy Eating Index (HEI), Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) och Recommended Food Score (RFS). Dessa inkluderar dels kriterier för näringsämnen, som till exempel fettkvalitet och natriumintag, dels livsmedelsbaserade kriterier, som till exempel intag av frukt och grönsaker. Index baseras som regel på officiella näringsrekommendationer och på kostråd som bygger på dessa rekommendationer.
Healthy Diet Indicator, HDI, baseras på WHO:s rekommendationer och omfattar intaget av mättat fett, fleromättat fett, protein, kolhydrater, kostfiber, frukt och grönsaker, baljväxter, nötter och frön, socker och kolesterol (Huijbregts et al. 1997), se tabell 1.
Medelhavsindex, MDS, baseras på intaget av grönsaker och baljväxter, frukt, spannmål, fisk, kött och köttprodukter, mjölk och mjölkprodukter, alkohol samt förhållandet mellan enkelomättat och mättat fett (Trichopoulou et al. 2004, 2005), se tabell 2.
Healthy Eating Index, HEI, baseras på intag av spannmål och fullkorn, grönsaker, frukt, mjölk, kött, fisk, baljväxter och nötter, oljor, mättat fett och natrium (Reedy et al. 2008), se tabell 3. En variant av HEI, ”Alternate HEI”, omfattar grönsaker, frukt, förhållandet mellan ”vitt” och ”rött” kött, nötter och sojaprodukter, förhållandet mellan fleromättat och mättat fett (PS-kvot), transfett, spannmålsfiber, alkohol och multivitaminer (McCullogh et al. 2002).
Dietary Approaches to Stop Hypertension, DASH, baseras på ett stort intag av frukt och grönsaker, baljväxter, magra mjölkprodukter och fullkorn, medan intaget av salt och läsk med mera är begränsat (Appel et al. 1997; Fung et al. 2008).
Recommended Food Score, RFS, baseras på intag av 23 livsmedel, bland annat grönsaker, frukt, potatis, fullkornsprodukter, fågel, fisk, magra mjölkprodukter, där konsumtion av respektive livsmedel minst en gång per vecka ger poäng (Kant et al. 2000), se tabell 3.
Andra exempel på index speglar ett ”västerländskt” kostmönster som karakteriseras av högt intag av kött och köttprodukter, smör, feta mejeriprodukter, ägg och raffinerade spannmålsprodukter som vitt bröd och kaffebröd (Hu et al. 1999; Michels och Wolk 2002).
Bra matvanor ger hälsofördelar
Resultat från flera studier pekar på att vuxna vars matvanor bäst överensstämmer med kostråd som baseras på officiella rekommendationer löper mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom (Huijbregts et al. 1997; Michels och Wolk 2002; Trichopoulou et al. 2003; Sofi et al. 2008; Akesson et al. 2007; Fung et al. 2009; Kaluza et al. 2009), vissa cancerformer (Dixon et al. 2007; Benetou et al. 2008; Reedy et al. 2008; Sofi et al. 2008) eller död (Kant et al. 2000; Michels och Wolk 2002; Knoops et al. 2004; Trichopoulou et al. 2005; Sofi et al. 2008; Kaluza et al. 2009) jämfört med dem vars matvanor i liten grad gör det. När man tittar på näringsintaget finner man ofta att personer med gynnsamt kostmönster har högre intag av bland annat kostfiber, medan intaget av mättat fett och transfett är lägre.
Ett ”västerländskt” kostmönster har i flera studier kopplats till ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdom (Fung et al. 2008; Fung et al. 2001; Hu et al. 2000), medan andra inte funnit någon klar riskökning (Osler et al. 2002; Michels och Wolk 2002).
Sammantaget stöder dessa studier råden om att välja en kost med mycket frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter, att prioritera magra mjölk- och köttprodukter och mjuka och flytande matfetter, samt att begränsa intaget av kaloririka feta och söta livsmedel.
| Tabell 1. Healthy Diet Indicator (HDI) a |
Kriterier |
|
Mättat fett
Fleromättat fett
Protein
Kolhydrater
Fiber
Frukt och grönsaker
Baljväxter (ärter, bönor), nötter, frön
Mono-, disackarider
Kolesterol |
<10 E% (energiprocent)
3-7 E%
10-15 E%
50-70 E%
27-40 g/d
>400 g/d
>30 g/d
0-10 E%
0-300 mg/d |
a Intag som uppfyller kriterierna ger 1 poäng, annars 0
| Tabell 2. Medelhavsindex (MDS) a |
Kriterier |
|
Kvoten enkelomättat/mättat fett alt. omättat/mättat fett
Grönsaker
Baljväxter
Frukt
Spannmål
Fisk
Kött, köttprodukter
Mjölk, mjölkprodukter
Alkohol |
>median
>median
>median
>median
>median
>median
<median
<median
moderat |
a Intag över medianen för grönsaker, baljväxter, frukt, spannmål, fisk, kvoten för fetter och måttligt alkoholintag ger 1 poäng, annars 0. Intag av kött och mjölkprodukter under medianen ger 1 poäng, annars 0.
Tabell 3. Livsmedel och näringsämnen som ingår i olika
kostindex baserad på rekommendationer i USA
| |
Healthy Eating
Index, HEI |
Alternativt HEI |
Recommended
Food Score, RFS |
|
|
|
|
Mörkt bröd, majs-
bröd, tortillas, fiberika
flingor, gröt, majsgryn |
|
Spannmål, totalt
- fullkorn |
Xa
X |
|
18 sorterb |
|
Grönsaker, totalt
- mörgröna och
orange grönsaker,
baljväxter |
X
X |
X
- |
Se ovan |
|
Frukt, totalt
- hela frukter |
X
X |
X |
15 sorterc
Se ovan |
| Mjölk |
X |
|
mjölk <2% fett |
| Kött, fisk, baljväxter, nötter |
|
Kvoten vitt/rött
kött: 4
nötter, sojaprodukter |
Kyckling, kalkon, fisk och
skaldjur utan tillsatt fett |
| Oljor |
- |
Kvoten fleromättat/mättat
fett > 1 |
- |
| Fett |
<7E% (energiprocent) |
transfett <0,5 E% |
- |
| Natrium |
<700 mg/1000 kcal |
|
- |
| Kostfiber |
|
Spannmålsfiber >15 g/d |
|
Kalorier från hårda fetter,
alkohol och tillsatt socker |
<20 E% |
- |
- |
| Alkohol |
- |
X |
- |
| Multivitaminer |
- |
X |
- |
a anger att livsmedlet ingår i index (mängd eller frekvens)
b bönor, tomater, broccoli, spenat, morötter, sallat, sötpotatis, potatis, majs, grön paprika, tomatjuice, tomatsås, coleslaw, blomkål, tomatsalsa, blandade grönsaker, bryssekål
c äpplen, päron, apelsiner, cantaloupe, grapefrukt, apelsin-, grapefrukt- och andra juicer, bananer, jordgubbar, äppelmos, vindruvor, torkad frukt, melon, persika, nektarin, plommon
Referenser
Akesson A, Weismayer C, Newby PK, Wolk A. Combined effect of low-risk dietary and lifestyle behaviors in primary prevention of myocardial infarction in women. Arch Intern Med. 2007;167:2122-7.
Appel LJ, Moore TJ, Obarzanek E, Vollmer WM, Svetkey LP, Sacks FM et al. A clinical trial on the effects of dietary patterns on blood pressure. DASH Collaborative Research Group. N Engl J Med 1997; 336:1117-24.
Benetou V, Trichopoulou A, Orfanos P, Naska A, Lagiou P, Boffetta P, Trichopoulos D; Conformity to traditional Mediterranean diet and cancer incidence: the Greek EPIC cohort. Br J Cancer. 2008;99:191-5.
Folsom AR, Parker ED, Harnack LJ. Degree of concordance with DASH diet guidelines and incidence of hypertension and fatal cardiovascular disease. Am J Hypertens. 2007;20(3):225-32.
Fung TT, Chiuve SE, McCullough ML, Rexrode KM, Logroscino G, Hu FB. Adherence to a DASH-Style Diet and Risk of Coronary Heart Disease and Stroke in Women. Arch Intern Med. 2008;168:713-20.
Fung TT, Willett WC, Stampfer MJ, Manson JE, Hu FB. Dietary patterns and the risk of coronary heart disease in women. Arch Intern Med. 2001;161:1857-62.
Fung TT, Rexrode KM, Mantzoros CS, Manson JE, Willett WC, Hu FB. Mediterranean diet and incidence of and mortality from coronary heart disease and stroke in women. Circulation. 2009;119:1093-100.
Hu FB, Rimm EB, Stampfer MJ, Ascherio A, Spiegelman D, Willett WC. Prospective study of major dietary patterns and risk of coronary heart disease in men. Am J Clin Nutr. 2000;72:912-21.
Hu FB, Rimm E, Smith-Warner SA, Feskanich D, Stampfer MJ, Ascherio A, Sampson L, Willett WC. Reproducibility and validity of dietary patterns assessed with a food-frequency questionnaire. Am J Clin Nutr. 1999;69:243-9.
Huijbregts P, Feskens E, Räsänen L, Fidanza F, Nissinen A, Menotti A, Kromhout D. Dietary pattern and 20 year mortality in elderly men in Finland, Italy, and The Netherlands: longitudinal cohort study. BMJ. 1997;315(7099):13-7.
Dixon LB, Subar AF, Peters U, Weissfeld JL, Bresalier RS, Risch A, Schatzkin A, Hayes RB. Adherence to the USDA Food Guide, DASH Eating Plan, and Mediterranean dietary pattern reduces risk of colorectal adenoma. Dixon LB, Subar AF, Peters U, Weissfeld JL, Bresalier RS, Risch A, Schatzkin A, Hayes RB. J Nutr. 2007;137:2443-50.
Kaluza J, Håkansson N, Brzozowska A, Wolk A. Diet quality and mortality: a population-based prospective study of men. Eur J Clin Nutr. 2009;63:451-7.
Knoops KT, de Groot LC, Kromhout D, Perrin AE, Moreiras-Varela O, Menotti A, van Staveren WA. Mediterranean diet, lifestyle factors, and 10-year mortality in elderly European men and women: the HALE project. JAMA. 2004;292:1433-9.
Knoops KT, Groot de LC, Fidanza F, Alberti-Fidanza A, Kromhout D, van Staveren WA. Comparison of three different dietary scores in relation to 10-year mortality in elderly European subjects: the HALE project. Eur J Clin Nutr. 2006;60:746-55.
Michels KB, Wolk A. A prospective study of variety of healthy foods and mortality in women. Int J Epidemiol. 2002;31(4):847-54.
Mitrou PN, Kipnis V, Thiébaut AC, Reedy J, Subar AF, Wirfält E, Flood A, Mouw T, Hollenbeck AR, Leitzmann MF, Schatzkin A. Mediterranean dietary pattern and prediction of all-cause mortality in a US population: results from the NIH-AARP Diet and Health Study. Arch Intern Med. 2007;167:2461-8.
McCullough ML, Feskanich D, Stampfer MJ, Giovannucci EL, Rimm EB, Hu FB, Spiegelman D, Hunter DJ, Colditz GA, Willett WC. Diet quality and major chronic disease risk in men and women: moving toward improved dietary guidance. Am J Clin Nutr. 2002;76:1261-71.
Obarzanek E, Sacks FM, Vollmer WM, Bray GA, Miller ER 3rd, Lin PH et al. DASH Research Group. Effects on blood lipids of a blood pressure-lowering diet: the Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) Trial. Am J Clin Nutr 2001; 74:80-9.
Osler M, Helms Andreasen A, Heitmann B, Høidrup S, Gerdes U, Mørch Jørgensen L, Schroll M. Food intake patterns and risk of coronary heart disease: a prospective cohort study examining the use of traditional scoring techniques. Eur J Clin Nutr. 2002;56(7):568-74.
Sacks FM, Svetkey LP, Vollmer WM, Appel LJ, Bray GA, Harsha D et al. DASH-Sodium Collaborative Research Group. Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and the Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) diet. DASH-Sodium Collaborative Research Group. N Engl J Med 2001; 344: 3-10.
Sofi F, Cesari F, Abbate R, Gensini GF, Casini A. Adherence to Mediterranean diet and health status: meta-analysis. BMJ. 2008 Sep 11;337:a1344. doi: 10.1136/bmj.a1344.
Trichopoulou A, Costacou T, Bamia C, Trichopoulos D. Adherence to a Mediterranean diet and survival in a Greek population. N Engl J Med. 2003;348:2599-608.
Trichopoulou A, Orfanos P, Norat T, Bueno-de-Mesquita B, Ocké MC, Peeters PH et al. Modified Mediterranean diet and survival: EPIC-elderly prospective cohort study. BMJ. 2005 Apr 30;330(7498):991.