Interventionsstudier är vanliga vid studier av matvanor och värderas generellt högt. Individer som uppfyller vissa kriterier inbjuds att delta i studien. Deltagarna lottas (randomiseras) till olika försöksgrupper (interventionsgrupp eller kontrollgrupp) för att exponeringen (åtgärden som ska prövas, exempelvis matvanor) ska bli slumpmässig. Interventionsgruppen får ändra livsstil medan kontrollgruppen ska leva som vanligt.
En känd interventionsstudie är ATBC-studien i Finland där deltagarna (som alla var rökare) fick tabletter med olika antioxidanter och sedan mättes insjuknande i lungcancer.
Viktigt att ta hänsyn till vid värdering av interventionsstudier är:
-
Rekryteringen. Är deltagarna representativa för den grupp som ska studeras? Om interventionen till exempel går ut på att äta mer fullkorn finns det risk för att de som väljer att tacka ja till att delta i studien redan äter mer fullkorn än genomsnittet.
-
Följsamhet (compliance). I vilken utsträckning uppnådde deltagarna i interventionsgruppen målet med interventionen? Åt de till exempel så mycket fullkorn som det var tänkt? Kom de ihåg att ta vitamintillskotten? Om deltagarna bara delvis uppnådde målen blir sambandet (skillnaden mellan grupperna) mindre. Det är bra om forskarna mätt compliance, till exempel genom att mäta biomarkörer i blodet.
-
Kontrollgruppen. I vilken utsträckning ändrade kontrollgruppen sina vanor (fastän de inte skulle)? Om även kontrollgruppen började äta mer fullkorn eller började ta vitaminer blir skillnaden mellan grupperna mindre.
-
Interventionens längd. Det kan vara svårt att avgöra hur lång en intervention behöver vara för att ge effekt.
-
Antal deltagare i interventionsgruppen och kontrollgruppen. Är antalet tillräckligt för att kunna påvisa en säkerställd effekt av interventionen.
Interventioner som studerar enskilda kostfaktorer
Vissa interventioner innebär bara små förändringar i kosten för deltagarna, som till exempel att byta ut typen av matfett på smörgåsen. När andelen av ett livsmedel (och därmed ett eller flera näringsämnen) ökar kommer andelen av andra livsmedel som man äter att minska. Ibland är det svårt att veta vad som haft störst betydelse – minskningen av intaget av ett visst livsmedel/näringsämne eller ökningen av ett annat.
Interventioner som studerar hela kosten
Man kan också ändra hela kosten och studera den sammanlagda effekten på hälsoutfallet. Exempel är DASH-studierna (Dietary Approaches to Stop Hypertension) där interventionen omfattade högt intag av frukt, grönsaker, fullkornsprodukter och magra mejeriprodukter. Dessa studier visar ofta tydligare samband och visar på behovet av att tänka på kosten som helhet när man studerar effekten av matvanor.
Interventioner med supplement
Interventioner med exempelvis vitamintabletter skiljer sig mycket från interventioner med riktig mat. Livsmedel innehåller många olika näringsämnen och även ämnen vi idag inte känner till, därför är det stor skillnad i effekt mellan att få ett näringsämne via supplement eller mat. En annan viktig skillnad är att mat ger oss energi, vilket vitamintabletter inte gör.