I de ekologiska studierna används inte information om matvanorna på individnivå utan endast genomsnittsvärden, till exempel konsumtion per capita, i en befolkningsgrupp. Förekomst av sjukdom i befolkningen mäts ofta genom dödlighet i sjukdomen, mer sällan på insjuknande, och baseras ofta på registerdata.
Ekologiska studier har flera nackdelar, bland annat finns det ingen möjlighet att kontrollera för störfaktorer. Det finns heller ingen koppling på individnivå mellan exponering (matvanor) och sjukdom eller dödlighet. Ekologiska studier har ofta använts som utgångspunkt för olika hypoteser, men har lågt bevisvärde.