Pedagogisk lunch i någon form tillämpas i de flesta skolor och förskolor i landet. 92 procent av lärarna på låg- och mellanstadiet får äta pedagogiska luncher med eleverna. För högstadiet är motsvarande siffra 81 procent. Uppgifterna kommer från en undersökning gjord av Skolmatens Vänner 2003.
Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. De pedagogiska luncherna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Barnen behöver vuxna som förebilder och stöd. Att sitta vid samma bord och äta samma mat ger tillfälle till samtal. Barnen får träna gruppkänsla och betydelse av samarbete.
Matvanor grundläggs tidigt
Matvanor grundläggs vid en tidig ålder. Förutsättningar för att skapa goda matvanor bör därför starta när barnen är på förskolan och skolan. De vuxna är förebilder bland annat genom att:
- äta all mat som serveras
- visa vad en balanserad måltid är
- smaka på nya maträtter med en positiv inställning.
Tanken bakom den pedagogiska lunchen är att den ingår i lärarnas arbetstid. Maten kan då ses som ett arbetsredskap.
Om de pedagogiska luncherna tas bort blir barnen förlorarna. Med färre vuxna i matsalarna minskar barnens möjligheter till vuxenkontakter. Det blir också lätt en högre ljudnivå och sämre matro.
Även äldre barn behöver ha vuxna i matsalen. I boken "Skollunchen igår, idag och i morgon" av Berit Halling, Tommy Jacobson och Gerhard Nordlund (1990) kan man läsa följande citat från en lärare:
"Det är kolossalt stora förtjänster med att lärarna äter med eleverna här. Vi har inga "vakter" utan sitter med och äter - för min del tre gånger i veckan. Då sitter vi och har väldigt bra kontakt med eleverna. Stämningen blir mjuk och trivsam. Varje elev får placera sig fritt och även lärarna får placera sig fritt, med enda kravet att vi sitter tillsammans med eleverna."
Schemalagda luncher - lunchlektioner
En relativt ovanlig form av pedagogisk lunch är så kallade lunchlektioner. På skolor som tillämpar detta går klassen tillsammans med läraren till matsalen och äter. När man ätit färdigt går man tillbaka till klassrummet och fortsätter lektionen. Den stora fördelen med den här formen av schemalagd lunch är att det blir mindre stressigt. Ingen behöver kasta i sig maten för att hinna ut och leka. Rast för lekar och utevistelse läggs vid en annan tidpunkt.
Mer om schemalagda luncher av olika slag finns att läsa i "Schemalagd skollunch - En redovisning av förekomst, erfarenheter och möjligheter" av Mats Andersson, Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet, Arbetsrapport nr 69/1988.