av Ulla Beckman Sundh, 2010-01-26
Allmänt om vitaminer
Ordet vitaminer kommer från latinets vita, som betyder liv, och amin som betecknar en kemisk grupp av ämnen. Termen föreslogs för att ett ämne som skulle ges ett namn var livsnödvändigt och innehöll en amingrupp. Bland vitaminerna har det sedan kommit att ingå ämnen som saknar amingrupp.
För att ett ämne ska definieras som ett vitamin finns det vissa krav som ska vara uppfyllda:
Det ska finns ett behov av att ämnet ingår i kosten
Ämnet ska bara behövas i små mängder
Ämnet ska vara organiskt, det vill säga inte vara en metall eller ett mineral
Ämnet ska inte vara någon av kostens huvudbeståndsdelar, det vill säga inte kolhydrat, protein eller fett.
Vilka ämnen som definierats som vitaminer har skiftat genom åren. Nu räknas 13 ämnen som livsnödvändiga vitaminer.
Brist på vitamin ger ofta specifika sjukdomssymtom. Flera av vitaminbristsjukdomarna och i vissa fall även botemedel mot dem är kända sedan länge, även om sjukdomsorsaken blivit känd långt senare. Från 500-talet före Kristus beskrevs rå lever som en bot mot nattblindhet. Nattblindhet kan vara ett symtom på A-vitaminbrist, och lever är mycket rikt på A-vitamin. Kunskapen om att citrusfrukter kunde förebygga skörbjugg började utnyttjas under långa resor till havs på 1600-talet. Men det är först under tidigt 1900-tal som de första vitaminerna isolerades som kemiska substanser.
I början namngavs vitaminerna efter det sjukdomstillstånd som de botade, till exempel anti-rakit-vitamin och anti-beriberi-faktor. Sedan började alfabetets bokstäver att användas som beteckning för olika vitaminer; de fick efterhand i flera fall också underindelningar med siffror, det gäller exempelvis för gruppen av B-vitaminer. Nu är trenden att i högre grad använda namn på vitaminerna som beskriver ämnenas kemiska struktur.
Många vitaminer spelar en livsviktig roll inte bara för däggdjur, utan för alla levande organismer, och vissa kan bildas av både växter och mikroorganismer. Förmågan att själv bilda de olika substanserna i kroppen varierar mellan olika djurslag. Till exempel har de flesta arter förmåga att bilda askorbinsyra (C-vitamin), undantagen är människan och andra primater och en del andra arter till exempel marsvin. En del av de vitaminer som är livsnödvändiga för människan bildas av mikroorganismer i mag-tarmkanalen, och tas upp i kroppen därifrån.
Detta är vitamin A
A-vitamin beskrevs som kemiskt ämne på 1910-talet. A-vitamin används som beteckning för ett naturligt fettlösligt ämne, retinol. Men beteckningen A-vitamin kan också användas för två ämnesgrupper som ger retinolaktivitet i kroppen; retinoider och karotenoider. Bland naturligt förekommande retinoider finns retinol som redan nämnts; retinal som är en aldehyd och en nedbrytningsprodukt av retinol; retinsyra (vitamin A syra) och retinylestrar exempelvis retinylpalmitat. De här naturligt förekommande retinoiderna kallas preformerat (färdigbildat) vitamin A, därför att de i sig själva har A-vitaminaktivitet. De är fettlösliga och finns i livsmedel från djurriket, framförallt i lever, men även i till exempel ägg, mjölk och fisk. Karotenoiderna, kallas provitamin A därför att de inte har retinolaktivitet i sig utan omvandlas till vitamin A i kroppen. Bland naturligt förekommande karotenoider kan till exempel beta-karoten nämnas. Karotenoider finns i morötter, bladgrönsaker och frukter och bidrar till färgen hos dessa. Det går inte att överdosera vitamin A genom att äta karotenoider, beroende på att upptaget av karotenoider i mag-tarmkanalen minskar i takt med att intaget ökar.
Exempel på syntetiskt framställda retinoider är isotretinoin, etretinat och acitretin, dessa har användning som läkemedel.
Retinolaktivitet uttrycks i retinolekvivalenter (RE) där 1 mikrogram retinol är lika med 1 RE. En RE motsvaras för karotenoiderna av 12 mikrogram beta-karoten eller 24 mikrogram av andra provitamin A karotenoider, som alltså har lägre retinolaktivitet än beta-karoten. Vitamin A kan också anges i måttenheten Internationella Enheter (IE) eller på engelska International Units (IU). 1 IE/IU motsvarar 0,33 mikrog retinol.
Det rekommenderade dagsintaget av vitamin A är i Sverige 900 mikrogram per dag för män, 700 mikrogram per dag för kvinnor, 800 mikrogram per dag för gravida och 1100 mikrogram per dag för ammande. Kroppen kan lagra vitamin A, framför allt i levern som retinylestrar men även i viss mån i lungor, njurar och fettväv. Upplagrat vitamin A kan täcka behovet av vitaminet under några månader, om vitamin A skulle saknas i kosten. Det är bara om kosten inte täcker dagsbehovet som kroppen utnyttjar sitt lager av vitamin A, annars ligger det som en depå i levern.
Vitamin A behövs för att synen skall fungera och har också betydelse för funktionen hos hud och slemhinnor. Ett tidigt symtom på A vitamin brist är nattblindhet och långvarig svår brist kan ge permanent blindhet. I världen som helhet anses A vitamin brist vara en av de vanligaste orsakerna till blindhet. Andra symtom på brist är hudåkommor. Vitamin A har också en grundläggande betydelse för utveckling, tillväxt och differentiering av embryot under den tidigaste delen av graviditeten.
Huvuddelen av vitamin A från kosten kommer ifrån inälvsmat, framför allt lever, från grönsaker och rotfrukter samt från matfett, mjölk, fil och ost. Ägg är en annan god vitamin A källa. Att lever är en så god A vitaminkälla beror på att levern lagrar upp A vitamin hos däggdjur och fiskar, på samma sätt som hos människa. Intaget av vitamin A från kosten i Sverige täcker väl dagsbehovet, genomsnittsintaget ligger väl över rekommenderat intag, och A vitamin brist förekommer så gott som inte alls i Sverige idag.
Vitamin A och överdosering
Vitamin A är livsnödvändigt i små mängder, men överskott kan ge skador. Vid överskottsintag av vitamin A byggs det i första hand upp ett lager i levern, men om stora mängder intas under lång tid kan leverns lagringskapacitet överbelastas. Upptaget i kroppen av preformerat (färdigbildat) vitamin A minskar inte vid höga intag, som sker för vissa andra näringsämnen. Höga intag av karotenoider leder inte till överintag av vitamin A, som nämnts ovan. Överintag av vitamin A, hypervitaminos A, kan ge ospecifika symtom som huvudvärk, illamående och kräkning, trötthet och retlighet. Andra symtom kan vara fjällande hud, dubbelseende och håravfall samt leverskador och skador på benvävnad. Barn som får för höga doser A vitamin under lång tid kan råka ut för tillväxthämning.
Överdosering av vitamin A kan ske akut genom en enstaka mycket hög dos eller genom att under lång tid inta ett mindre överskott. Akut förgiftning har uppstått efter intag av 200 - 300 mg retinol (200 000 - 300 000 RE) hos vuxna och efter intag av 9 - 100 mg retinol (9000 - 100 000 RE) hos barn. Vid dagligt överskottsintag under lång tid, under månader eller år, har symtom på hypervitaminos A märkts efter intag av 10 mg retinol (10 000 RE) eller mer per dag för vuxna och efter intag av 4 mg (4 000 RE) eller mer per dag för barn. Eftersom symtomen på kronisk hypervitaminos A kan vara ospecifika, som till exempel huvudvärk, trötthet och retlighet, innebär detta svårigheter att veta vid vilken dosnivå och hur länge intaget av vitamin A behöver pågå för att symtom på hypervitaminos ska uppstå. Det finns dock rekommendationer det dagliga intaget av vitamin A under längre tid inte ska överstiga 7,5 mg vit A (7 500 RE) per dag för vuxna, lägre högsta rekommenderat intag gäller dock för gravida, se nedan. Intaget under längre tid ska inte överstiga 0,2 mg vit A (200 RE) per kg kroppsvikt och dag för barn.
Från djurförsök, in vitro försök, farmakologiska studier och kliniska observationer finns det data som tyder på att retinolförgiftning är förenad med skador på skelettet. I epidemiologiska studier har A vitamin intag som ligger över rekommenderat dagligt intag satts i samband med ökad risk för höftledsfraktur. Andra studier har dock inte visat sådant samband, och fler data behövs för att få koncesus i frågan.
Det finns inte någon risk för överdosering av vitamin A via beta-karoten och andra karotenoider, beroende på att upptaget i kroppen av karotenoider blir sämre ju mer det finns av dessa ämnen i födan. Följder av ett högt intag av karotenoider kan dock märkas genom att ämnena kan lagras i huden och göra den gulfärgad. Den effekten utnyttjas av kosmetikaindustrin när beta-karotentabletter säljs som ‘solbränna på burk’. Att ögonvitor, handflator och fotsulor också kan få en gulaktig ton, nämns däremot inte i reklamen.
Vitamin A och fosterskador
Det har länge varit känt att de syntetiska retinoiderna, vilka används som läkemedel mot bland annat psoriasis och akne, kan ge fosterskador hos människa liksom hos många andra djurslag. Dessa preparat ges därför inte till gravida, och inte heller till kvinnor i fertil ålder om det inte finns starka skäl för detta. Behandling av kvinnor i fertil ålder förutsätter att kvinnan skyddar sig mot att bli gravid.
Trots försiktighetsåtgärder har fosterskador på grund av syntetiska retinoider förekommit. Skadorna består av missbildningar i ansikte, skallben, hjärta, sköldkörtel och skador i centrala nervsystemet som kan ge mental påverkan. Känsligheten för skador av dessa läkemedel förekommer mycket tidigt under graviditeten, så tidigt att kvinnan kanske inte ens själv är medveten om att hon är gravid.
Att brist på vitamin A ger upphov till fosterskador är också känt sedan länge, och är ett stort problem i flera av världens länder, dock inte i västvärlden, där kosten ger ett gott intag av vitamin A.
Studier i olika djurslag har visat att mycket höga doser preformerat (färdigbildat) vitamin A kan ge upphov till fosterskador. Liksom för de syntetiska retinoiderna ligger känsligheten för skador mycket tidigt i graviditeten. Även om de doser som givit skador i djurförsök varit mycket höga, uppåt 1000 ggr rekommenderat dagligt intag, går det inte att bortse från möjligheten att preformerat vitamin A i hög dos och vid en känslig tid under graviditeten kan ge fosterskador också hos människa.
Det finns inga fallbeskrivningar som kopplar ihop livsmedel med högt A vitamin innehåll med fosterskador. Det finns ett fåtal fallbeskrivningar som kopplar ihop mycket stora intag av kosttillskott med högt innehåll av vitamin A under graviditet med fosterskada. Men som alltid med fallbeskrivningar är det problem med att vara säker på om det finns ett äkta orsak-effekt samband, eller inte. De epidemiologiska data över A vitamin intag under graviditet som finns tillgängliga gör det inte heller möjligt att med säkerhet fastställa vid vilken dos det finns en tydligt ökad risk för fosterskador. Frågan om preformerat A vitamin i doser över 6 mg per dag, taget under tidig graviditet kan innebära viss ökad risk för fosterskador hos människa har diskuterats, och är inte besvarad med säkerhet. Det har även diskuterats om nivån där risken ökar ligger så lågt som vid intag över 3 mg per dag. Enligt de data som finns är intag upp till 3 mg per dag inte förknippade med någon riskökning.
De rekommendationer som finns i Sverige idag är att gravida inte skall inta mer än högst 1 mg A vitamin per dag som kosttillskott om inte läkare förskriver annat.
Var finns vitamin A?
Kosttillskottsprodukter som innehåller A vitamin finns också att köpa på apotek och även i livsmedelsbutiker och hälsokostaffärer där de marknadsförs och säljs som kosttillskott eller som antioxidantia. Det bör noteras att det på kosttillskotten inte alltid framgår om vitamin A aktiviteten kommer från retinoider eller karotenoider.
Bland livsmedel innehåller lever mycket stora mängder A vitamin, vilket är naturligt eftersom levern är upplagsplats för retinol i kroppen. Att lever kan innehålla höga halter av vitamin A har medfört att Livsmedelsverket i kostråd rekommenderar gravida att avstå från att äta lever och leverrätter. För leverpastej finns inga kostrekommendationer, leverpastej innehåller en förhållandevis liten mängd lever och äts i relativt små mängder.
Sammanfattningsvis
Sammanfattningsvis är A vitamin ett livsnödvändigt ämne som människan behöver i sin dagliga kost, men överintag kan leda till förgiftningsskador. En svensk normalkost täcker väl dagsbehovet av A vitamin, och A vitamin brist förekommer inte i Sverige idag. A vitamin behövs för en normal graviditetsutveckling, men det finns indikationer på att mycket höga intag mycket tidigt i graviditeten kan ge en ökad risk för fosterskador. De kostråd som finns i Sverige idag säger därför att gravida skall undvika att äta lever och leverrätter och att eventuella extra kosttillskott av A vitamin i form av multivitaminer eller liknande inte ska innehålla mer än högst 1 mg A vitamin per dagsdos, om inte läkare föreskriver annat.
Preformerat vitamin A i kosten finns i inälvsmat, framför allt lever, ägg, mjölk, fil, matfett och ost, där det förekommer som retinoider. Karotenoider, provitamin A, finns i grönsaker och rotfrukter.
Referenser i urval
Blomhoff R et al (2003) Health risks related to high intake of preformed retinol (vitamin A) in the Nordic countries. TemaNord 2003:502. Nordic council of Ministers, Copenhagen. ISBN 92-893-0860-5
Elmazar MMA, Nau H (2004) Potentiation of the teratogenic effects induced by coadministration of retinoic acid or phytanic acid/phytol with synthetic retinoid receptor ligands. Arch Toxicol 78: 660-668.
Lavikainen T et al (2007) Intake of vitamin A, cadmium and lead via liver foods among Finnish women of fertile age – a quantitative risk assessment. Food Safety Authority Evira. Multiprint Oy, Helsinki.
Mastroiacovo P et al (1999) High vitamin A intake in early pregnancy and major malformations: a multicenter prospective controlled study. Teratology 59: 7-11.
Miller RK et al (1998). Periconceptional vitaminA use: how much is teratogenic? Reproductive Toxicology, Vol 12, No 1: 75-88.
Monga M (1997). Vitamin A and its congeners. Seminars in perinatology, Vol 21, No 2 (April): 135-142.
Ross SA et al (2000) retinoid in embryonal development. Physiol Rev 80: 1021-1054.
Rothman KJ et al (1996) Teratogenicity of high vitamin A intake. N Engl. J. Med. 333: 1369-1373.