Hälsokostprodukter utgör en gränszon mellan läkemedel och livsmedel. Hälsokost är ett vitt begrepp som omfattar kosttillskott, men också biodynamiskt odlade grönsaker, vilda och odlade örter, extrakt och andra beredningar av växter, svampar, djur, alger eller annat, traditionella växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Kosttillskott definieras som livsmedel.
Eftersom hälsokostprodukter ofta marknadsförs som ”naturegna” och ”fria från kemikalier” kan de ge en bild av att de inte kan ge några negativa effekter. Man glömmer ofta bort att många substanser som är mycket giftiga för människan kommer från växtriket.
På den här sidan
Kosttillskott godkänns inte av någon myndighet
Hälsokostprodukter i kombination med läkemedel
Barn, gravida och ammande är extra känsliga
Var försiktig med mirakelmedel och med köp från internet
Kosttillskott med vitaminer och mineraler
”Nya” spårämnen, germanium och vanadin
Fria aminosyror , enzymer och coenzymer
Prestationshöjande produkter
Växter, växtdelar och växtpreparationer
Tång- och algprodukter
Kosttillskott godkänns inte av någon myndighet
För att få sälja naturläkemedel eller traditionella växtbaserade läkemedel måste tillverkare och importörer få sina produkter godkända av Läkemedelsverket i förhand. Något motsvarande system för godkännande finns inte för livsmedel. Däremot finns det generella krav som gäller samtliga livsmedel – att de inte får vara skadliga, smittförande eller på annat sätt otjänliga som människoföda. Kontrollansvariga myndigheter (Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, ansvarig kommun) kan ingripa för att förbjuda försäljning av produkter som varit otjänliga/hälsoskadliga.
Hälsokostprodukter i kombination med läkemedel
För att undvika olämpliga kombinationer av hälsokostprodukter och läkemedel ska man alltid informera sin läkare om de hälsokostprodukter man eventuellt använder.
Liksom när det gäller läkemedel är det viktigt att inte överdosera hälsokostprodukter.
Barn, gravida och ammande är extra känsliga
Hälsokostprodukter är sällan testade på ett vetenskapligt sätt och man vet därför många gånger inte om de är skadliga för foster och barn. Barn, gravida och ammande kan också vara extra känsliga för olika ämnen som finns i hälsokost.
Gravida och ammande bör därför rådgöra med sin barnmorska eller läkare innan de använder sådana produkter. Livsmedelsverket avråder från att ge hälsokostprodukter till barn. I marknadsföringen påstås de ofta ha bra effekt på hälsan för vuxna, men de kan vara direkt olämpliga för barn som växer och utvecklas. Liksom för vuxna är det mycket viktigt att se till att inte olämpliga kombinationer av hälsokostprodukter och läkemedel används, och föräldrar ska alltid informera behandlande läkare om de ger hälsokostprodukter till sitt barn.
Läs mer på länken till vänster under rubriken Råd till gravida och ammande.
Var försiktig med mirakelmedel och med köp från internet
Även om den stora merparten av hälsokostprodukter som säljs på den svenska marknaden kan konsumeras utan risk av friska vuxna personer, finns det dock produkter som inte är bra. Antalet biverkningsrapporter som kommer in till myndigheterna och som rör hälsokostprodukter ökar.
Man bör vara försiktig med produkter som marknadsförs med påståenden om mirakulösa effekter. De effekter som utlovas är sällan dokumenterade, och det finns sällan uppgifter om bieffekter. Sådana produkter marknadsförs och säljs ofta via internet. Internetförsäljning kan innebära specifika problem vad gäller att få kontakt med säljaren, att få garantier för kvalitetssäkring av tillverkningen, med mera.
Det händer också att produkter som förbjudits i Sverige på grund av hälsofarlighet, ändå kan finnas till försäljning via hemsidor på internet.
Kosttillskott med vitaminer och mineraler
Kosttillskott med vitaminer och mineraler (spårämnen) har funnits länge. De är i de flesta fall vetenskapligt beprövade, och innebär knappast någon hälsorisk om man följer rekommenderad dosering. För de flesta människor i Sverige finns dock inte något behov av extra kosttillskott av den här typen. Kostundersökningar visar att de allra flesta får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler från maten, trots att det kan finnas brister i matvanorna.
Även livsnödvändiga vitaminer och mineraler kan överdoseras, och det är därför viktigt att alltid följa anvisningarna på förpackningen. För vissa ämnen är det relativt liten marginal mellan vad som är nyttigt för kroppen och vad som kan leda till negativa effekter. Exempel på detta är A-vitamin. Läs mer om hur mycket vitaminer och mineraler vi behöver per dag i de Nordiska näringsrekommendationerna, se länk till höger.
”Nya” spårämnen, germanium och vanadin
Exempel på ”nya” spårämnen är germanium och vanadin. Det är väl känt att bland annat gemaniumprodukter kan vara giftiga. Sådana har tidigare funnits på marknaden, och kan möjligen fortfarande finnas till försäljning om de inte fångats in av myndigheternas kontroller, eller kan finnas att köpa på internet. Ett högt intag av germanium har satts i samband med skador på njurarna. Läs mer om germanium och vanadin på länken till höger.
Fria aminosyror, enzymer och coenzymer
Det finns andra relativt ”nya” och delvis oprövade hälsokostprodukter som innehåller olika typer av näringsämnen, till exempel fria aminosyror, fettsyror eller kroppsegna substanser som coenzym. Ibland kan ett ämne vara känt i sig, men kan vara nytt på så sätt att det är en ”ny”, och hittills oprövad, kemisk form av ämnet som används i en produkt.
I den här typen av produkter har man koncentrerat näringsämnen som normalt finns i låga halter i livsmedel. Kombinationen av den koncentrerade formen och användning under lång tid medför att den som använder produkten kan utsättas för mycket höga halter av ämnet ifråga. Detta kan öka risken för biverkningar.
Prestationshöjande produkter
En speciell produktgrupp utgör prestationshöjande produkter. Dessa marknadsförs som tillskott riktade främst mot utövare av kraftsporter. Det finns däremot sällan någon vetenskaplig forskning kring medlens prestationshöjande effekter och biverkningar. Exempel där det finns kunskap om allvarliga bieffekter är efedrin och synefrin. Läs mer om efedrin, synefrin och även taurin på länkarna till höger.
Växter, växtdelar och växtpreparationer
Många nutida läkemedel har sitt ursprung i växtriket. Substanser från växter har också använts som exempelvis bekämpningsmedel, som rengöringsmedel eller som medel mot alg- eller mögelväxt. Det finns gott om verksamma ämnen, med olika effekter, inom växtriket. Vissa växter kan innehålla kraftiga gifter som ibland kan finnas i hela växten, ibland endast i en del av växten. Ibland finns giftet endast under en viss period i växtens utveckling, och i andra fall kan det bildas om växten utsätts för olika form av yttre påverkan, till exempel mekanisk skada, köld eller annat.
Många hälsokostprodukter innehåller växter som är utvalda för sina verksamma substanser, och i en del växtpreparationer kan de verksamma substanserna ha koncentrerats i hög grad. Inte sällan saknas tillräckligt med dokumentation om effekter i det långa loppet, liksom om biverkningar.
Som vägledning har Livsmedelsverket ställt samman en lista över Växter som är Olämpliga i LivsMedel (VOLM). Denna förteckning är inte heltäckande, utan bygger på frågeställningar som kommit in till verket. Att en växt inte finns i listan behöver alltså inte innebära att växten är säker. Men en produkt kan också vara säker även om den innehåller en beredning av en växt som finns på VOLM-listan. Säkerheten kan vara beroende av olika saker, exempelvis växtdel, beredning av växten, dos, användningssätt, kort- eller långtidsanvändning mm. VOLM är en varningsflagga som innebär att det finns anledning att se upp, och att vara säker på att produkten som innehåller en växt som är listad i VOLM är bra att använda. VOLM innehåller till exempel växter som har en viss livsmedelsanvändning men som kan bli ohälsosamma om de bereds eller används på fel sätt, men VOLM innehåller också växter som akut är mycket giftiga.
Läs mer om Växter som är Olämpliga i LivsMedel (VOLM) på länken till höger.
Tång- och algprodukter, cyanobakterier (blå-gröna alger)
Personer som har struma eller någon annan form av sköldkörtelrubbning kan vara känsliga för höga jodintag, och bör vara försiktiga med produkter som innehåller mycket jod. Samma sak gäller också för gravida, ammande och små barn, eftersom mycket höga jodintag kan vara olämpligt för fostret liksom för det lilla barnet. Produkter som kan innehålla mycket jod kan till exempel vara produkter som är baserade på olika slags tång, så kallade storalger, som växter i marina hav. Barn bör inte få algpreparat eller andra kosttillskott som innehåller jodhalter som överskrider rekommenderat dagligt intag av jod för barn, läs mer om nordiska näringsrekommendationer på länken till höger.
Även för friska personer kan överdriven konsumtion av algpreparat med mycket höga jodhalter i sällsynta fall leda till rubbningar av sköldkörtelns funktion.
Cyanobakterier (blå-gröna alger) är mikroorganismer som är osynliga för ögat, men som vid stora ansamlingar, blomningar, kan se ut och bete sig som alger. Vissa arter av cyanobakterier kan producera gifter. Det finns andra arter som säljs som hälsokostprodukter, exempelvis Spirulina och Aphanizomenon flos-aquae. I undersökningar i andra länder i Europa och även i USA, har det visat sig att produkter i vissa fall innehållit gifter, trots att den art som finns i produkten inte är giftproducerande. Detta kan ha berott på att giftproducerande arter kan ha kontaminerat en skörd av de oskyldiga arterna. Läs mer om cyanobakterier (blå-gröna alger) på länken till höger.