I fettdebatten har Livsmedelsverkets rekommendationer om att begränsa intaget av mättat fett ifrågasatts. Det förekommer påståenden om att mättat fett är nyttigt och att det inte finns någon anledning att ändra på intaget. De generella kostråden om att använda margarin har ifrågasatts, t.ex. lättmargarin på smörgås och att byta till bl.a. flytande margarin vid matlagning.
Här följer en beskrivning av de nuvarande fettrekommendationerna och den vetenskapliga grund som råden om val av matfetter vilar på.
Enligt de svenska och nordiska näringsrekommendationerna bör 25-35 procent av energin komma från fett. Intaget av mättade fettsyror och transfettsyror bör begränsas till omkring 10 procent av energiintaget . Intaget av enkelomättade fettsyror bör ligga mellan 10 och 15 procent och intaget av fleromättade fettsyror mellan 5 och 10 procent.
Detta innebär att de allra flesta bör minska sitt intag av mättat fett och öka sitt intag av fleromättat fett. Det totala fettintaget ligger i genomsnitt i befolkningen på en acceptabel nivå.
Bakgrunden till rekommendationerna är bl.a. effekten på blodfettnivåer. Mättade fettsyror och transfettsyror höjer det ”onda” LDL-kolesterolet, medan enkel- och fleromättade fettsyror sänker nivåerna. Läs mer om hur fettkvalitén påverkar risken för hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar på länken till höger.
Det finns många olika mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror. Effekterna av enskilda fettsyror på blodfettnivåer är dokumenterade i en rad interventionsstudier (Sacks och Katan 2002). Av de mättade fettsyrorna är det främst laurinsyra (12:0), myristinsyra (14:0) och palmitinsyra (16:0) som visats vara kolesterolhöjande. Stearinsyra (18:0) har i de flesta studier haft liten eller ingen effekt på LDL-kolesterolet.
Näringsrekommendationerna ligger till grund för kostråden att välja matfetter med lågt innehåll av mättade fettsyror och transfettsyror, det vill säja olja eller flytande margarin i matlagning och lättmargarin på smörgås. Fettsammansättningen i olika matfetter varierar avsevärt beroende på fettråvara. Smör har ett högt innehåll av mättade fettsyror, 65-70 procent av fettsyrorna (vilket motsvarar ca 53 g mättat fett i 100 g smör). I margariner och matfettsblandningar varierar andelen mättade fettsyror från mindre än 10 procent i vissa flytande margariner till omkring 40-50 procent i foliemargariner och smörbaserade matfettsblandningar. En varierande del av de mättade fettsyrorna utgörs av andra fettsyror än de ”kolesterolhöjande”, t.ex. fettsyror med kort kedjelängd (4-10 kolatomer) samt stearinsyra.
Smör eller margarin
Zock och Katan (1997) utvärderade 20 interventionsstudier genomförda fram till 1995 där man studerat förändringar i blodfetter hos försökspersoner som fått äta en kost med antingen smör eller olika typer av margariner. De kom fram till att man genom att ersätta smör med ”mjuka” margariner med låg andel mättade fettsyror kan sänka det onda LDL-kolesterolet medan det goda HDL-kolesterolet inte påverkas. Ett utbyte av smör mot ”hårda” margariner med högt innehåll av mättade fettsyror och transfettsyror skulle däremot sänka både LDL- och HDL-kolesterol.
Dessa studier är utförda med den typ av margarin som fanns när studierna utfördes. Även de mjuka margarinerna innehöll, till skillnad från dagens margariner, en hel del transfettsyror. Trots detta var det alltså gynnsammare att äta mjuka margariner än smör.
Senare utförda interventionsstudier där man jämfört koster med olika matfetter har också påvisat gynnsamma effekter på blodfettnivåerna av olika ”mjuka” margariner” och vegetabiliska oljor, i förhållande till smör (Chisholm et al. 1996; Judd et al. 1998; Lichtenstein et al. 1999, 2003; Denke et al. 2000; Tonstad et al. 2001; Mauger et al. 2003).
Livsmedelsverkets kommentar
Det är svårt att följa näringsrekommendationerna om smör används till smörgås och i matlagning. Det är betydligt enklare om man i stället väljer matfetter med lägre andel mättat fett som t.ex. lättmargarin på smörgås och flytande margarin eller olja i matlagningen. Enligt beräkningar från Livsmedelsverket kan dock smör och andra fetare mejeriprodukter ingå i kosten då och då (Enghardt Barbieri och Lindvall 2003).
Referenser
Enghardt Barbieri H, Lindvall C. SNÖ
Mensink RP, Zock PL, Kester AD, Katan MB. Effects of dietary fatty acids and carbohydrates on the ratio of serum total to HDL cholesterol and on serum lipids and apolipoproteins: a meta-analysis of 60 controlled trials. Am J Clin Nutr. 2003;77:1146-55.
Zock PL, Katan MB. Butter, margarine and serum lipoproteins. Atherosclerosis. 1997;131:7-16.
Chisholm A, Mann J, Sutherland W, Duncan A, Skeaff M, Frampton C. Effect on lipoprotein profile of replacing butter with margarine in a low fat diet: randomised crossover study with hypercholesterolaemic subjects. BMJ. 1996;312:931-4. Erratum in: BMJ 1996;312:1203.
Judd JT, Baer DJ, Clevidence BA, Muesing RA, Chen SC, Weststrate JA, Meijer GW, Wittes J, Lichtenstein AH, Vilella-Bach M, Schaefer EJ. Effects of margarine compared with those of butter on blood lipid profiles related to cardiovascular disease risk factors in normolipemic adults fed controlled diets. Am J Clin Nutr. 1998;68:768-77.
Lichtenstein AH, Ausman LM, Jalbert SM, Schaefer EJ. Effects of different forms of dietary hydrogenated fats on serum lipoprotein cholesterol levels. N Engl J Med. 1999;340(25):1933-40. Erratum in: N Engl J Med 1999 341:856.
Denke MA, Adams-Huet B, Nguyen AT. Individual cholesterol variation in response to a margarine- or butter-based diet: A study in families. JAMA. 2000;284:2740-7.
Tonstad S, Strom EC, Bergei CS, Ose L, Christophersen B. Serum cholesterol response to replacing butter with a new trans-free margarine in hypercholesterolemic subjects. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2001;11:320-6.
Lichtenstein AH, Erkkila AT, Lamarche B, Schwab US, Jalbert SM, Ausman LM. Influence of hydrogenated fat and butter on CVD risk factors: remnant-like particles, glucose and insulin, blood pressure and C-reactive protein. Atherosclerosis. 2003;171:97-107.
Mauger JF, Lichtenstein AH, Ausman LM, Jalbert SM, Jauhiainen M, Ehnholm C, Lamarche B. Effect of different forms of dietary hydrogenated fats on LDL particle size. Am J Clin Nutr. 2003;78:370-5.