Fullkorn - fördjupning

På den här sidan
Definition av fullkorn
Fullkorn och hälsa
Fullkorn och barn
Näringsämnen i fullkornsprodukter
Kontaminanter i fullkornsprodukter
Slutsatser

Definition av fullkorn

I reglerna för det nya nordiska nyckelhålet som trädde i kraft i juni 2009 definieras fullkorn som
- hela kärnan av spannmål (frövita, grodd och kli); kärnan får vara mald, krossad eller liknande men beståndsdelarna ska ingå i sina ursprungliga proportioner för respektive spannmålsslag.
Med spannmål avses vete inklusive spelt, råg, havre, korn, majs, ris, hirs, durra och andra Sorghum-arter.

Kriterierna för bröd och andra spannmålsprodukter innefattade tidigare kostfiber (LIVSFS 2005:9) men omfattar nu, förutom kostfiber, även krav på en minimiandel fullkorn beräknat på torrsubstans. Villkoren är 25 procent fullkorn för mjukt bröd, 50 procent för hårt bröd, pasta, frukostflingor, gröt. För gruppen mjöl, flingor och gryn är villkoret 100 procent fullkorn. De nya nyckelhålskriterierna finns i LIVSFS 2009:6.

Fullkorn och hälsa

En rad epidemiologiska studier tyder på att bröd och spannmålsprodukter baserade på fullkorn kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar (Mellen et al. 2007, 2008), insulinresistens och typ 2-diabetes (Pribe et al. 2009), viktuppgång (Williams et al. 2008), tjocktarmscancer (Slattery et al. 2004; Larsson et al. 2005; Schatzkin et al. 2007; WCRF 2007) och inflammationsrelaterade sjukdomar (Jacobs et al. 2007).

Hjärt- och kärlsjukdomar

En meta-analys av sju prospektiva kohortstudier visade att personer som åt 2,5 portioner fullkornsprodukter per dag hade 20 procent lägre risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med dem som åt 0,2 portioner per dag (Mellen et al. 2008). Uppföljningstiden varierade mellan 6 och 15 år. Sambandet för stroke (slaganfall) var däremot svagare. I de flesta studier klassades mörkt bröd, gryn, frukostflingor med mera som fullkorn. För ”raffinerade” spannmålsprodukter, till exempel vitt bröd, påvisades inget samband. I en prospektiv studie av 14 100 vuxna, som följts i 13 år, påvisades en minskad risk för hjärtsvikt med ökat intag av fullkornsprodukter (Steffen et al. 2008). Riskminskningen var 7 procent för varje portion fullkorn.

Ökat intag av fullkorn i form av mörkt bröd, gryn och frukostflingor var i en studie relaterat till en långsammare utveckling av åderförkalkning i halspulsådern (carotid artery)(Mellen et al. 2007). Liknande fynd fann man i en studie av kvinnor med etablerad hjärtsjukdom (Erkkila et al. 2005).

Några prospektiva kohortstudier pekar på att frekvent intag av fullkornsprodukter var kopplat till lägre risk för högt blodtryck (Steffen et al. 2005; Flint et al. 2009; Wang et al. 2009). Även ett högt intag av kostfiber i form av bland annat spannmål har i kontrollerade interventionsstudier (Whelton et al. 2005) visats kunna ge viss sänkning av blodtrycket. Högt blodtryck är en stark riskfaktor för främst stroke.

Typ 2-diabetes, insulinomsättning

Flera studier pekar på att frekvent intag av fullkornsprodukter kan bidra till minskad risk för insulinresistens och typ 2-diabetes (Salmerón et al. 1997a,b; Fung et al. 2002; Liese et al. 2003; Montonen et al. 2003; de Munter et al. 2007; Priebe et al. 2009).

En meta-analys av resultat från sex prospektiva kohortstudier med 6-18 års uppföljning pekar på att en ökning av intaget av fullkornsprodukter med två portioner per dag är kopplad till en 21-procentig minskad risk för diabetes (de Munter et al. 2007).

I en annan analys av prospektiva kohortstudier med minst fem års uppföljning (6-12 år) påvisades minskad risk för diabetesinsjuknande vid högt intag av fullkornsprodukter (27-30 procent, fem studier) och högt intag av cerealiefiber (28-37 procent, sex studier)(Priebe et al. 2009). Fullkornsprodukter definierades som produkter med mer än 25 procent fullkorn. I analyserna har man jämfört grupper med det högsta (övre femtedel eller fjärdedel) och lägsta intaget (lägsta femtedel eller fjärdedel). Författarna påpekar att i studierna tenderade ett högt intag av fullkornsprodukter att vara kopplat till mer hälsosam livsstil. Ofullständig korrigering för livsstilfaktorer kan därigenom leda till att man överskattar effekterna.

Bröd- eller cerealier med högt fiberinnehåll eller baserade på fullkorn har i några interventionsstudier visat sig vara gynnsamt för glukos- och insulinomsättningen (Leinonen et al. 1999; Hallfrisch et al. 2000; Pereira et al. 2002; Juntunen et al. 2003; McIntosh et al. 2003), medan andra inte påvisat några tydliga effekter (Andersson et al. 2007). I en svensk studie såg man inga skillnader i insulinkänslighet och markörer för inflammation eller fettoxidation hos 30 friska försökspersoner som fick en kost med spannmålsprodukter baserade på antingen fullkorn eller siktat mjöl under två sex veckorsperioder (Andersson et al. 2007).

Viktuppgång

Frekvent konsumtion av fullkornsprodukter har kopplats till lägre förekomst av övervikt och minskad viktuppgång bland vuxna (Williams et al. 2008). Det finns dock få prospektiva kohortstudier där man specifikt tittat på intag av fullkorn i relation till risken för övervikt och viktuppgång (Koh-Banerjee et al. 2004; Liu et al. 2003). 

Studien av Koh-Banerjee et al. (2004) omfattade 27 000 män 45-75 år som följdes i åtta år. Man fann att en ökning av intaget av fullkornsprodukter med 40 gram per dag var kopplat till en 0,5 kilo mindre viktuppgång. Inget samband sågs för ”raffinerade” spannmålsprodukter.

Studien av Liu et al. (2003) omfattade 74 000 sjuksköterskor 38-63 år som följdes i tolv år. Fullkornsprodukter omfattade mörkt bröd, frukostflingor med fullkorn, popcorn, havregryn, råris, kli med mera. För kvinnor som ökade sitt intag av fullkornsprodukter mest (0,9 portioner/1000 kcal) var den genomsnittliga viktökningen något mindre (0,4-0,5 kilo) jämfört med dem som minskade sitt intag. Det starkaste sambandet sågs för kostfiber, där de som under uppföljningen ökade sitt fiberintag med 8,9 gram per dag vägde 1,5 kilo mindre jämfört med dem som minskade sitt intag med 3,4 gram per dag. Kvinnor som ökade sitt intag av ”raffinerade” spannmålsprodukter hade i allmänhet en något större viktökning än dem som minskade sitt intag.

Cancer

Betydelsen av intaget av fullkorn för risken att insjukna i cancer är mer oklar. En del studier talar för att ett högt fiberintag, främst från spannmålsprodukter, möjligen kan minska risken för tjocktarmscancer. (World Cancer Research Fund (WCRF) 2007; Bingham et al. 2003, 2005; Slattery et al. 2004; Larsson et al. 2005; Schatzkin et al. 2007), medan andra studier inte påvisat något klart samband (McCullogh et al. 2003; Otani et al. 2006; Park et al. 2005).

I en europeisk multicenterstudie (EPIC), som omfattar fler än 500 000 personer från tio länder, var risken för tjocktarmscancer lägre bland personer med det högsta (övre femtedelen) fiberintaget från livsmedel (Bingham et al. 2005). En meta-analys av åtta kohortstudier, som utvärderades i WCRF-rapporten, visade en signifikant minskad risk för tjock- och ändtarmscancer. Riskminskningen beräknades till tio procent per tio gram ökat fiberintag per dag (WCRF 2007). En samlad analys av 13 prospektiva kohortstudier fann däremot inget samband mellan fiberintag och tarmcancer efter justering för kända riskfaktorer (Park et al. 2005). Slutsatsen i WCFR-rapporten är att livsmedel som innehåller kostfiber troligen minskar risken för tjock- och ändtarmscancer, men att man inte kan utesluta att störfaktorer (confounders) påverkat resultaten i studierna.

I en studie av 292 000 män och 198 000 kvinnor fann man att ökat intag av fullkorn (cirka 1 portion per 1000 kcal och dag, motsvarande 2-3 portioner per dag) var kopplat till en lägre risk för tarmcancer (Schatzkin et al. 2007). Även för intaget av kostfiber från spannmål sågs ett samband, däremot inte för det totala intaget av kostfiber.

Andra sjukdomar

Bland kvinnor som åt fullkornsprodukter fyra till sju gånger i veckan fann man en minskad risk för död i inflammationsrelaterade sjukdomar (infektioner, endokrina sjukdomar, nervsjukdomar, sjukdomar i mag-tarmkanalen, muskel-skelettsjukdomar, hudsjukdomar) (Jacobs et al. 2007). Risken för död var 20-30 procent lägre jämfört med kvinnor som vid studiens början åt fullkornsprodukter mer sällan än fyra gånger per vecka. Även risken för död i hjärt- och kärlsjukdomar var lägre. En annan studie visade på minskad risk för död under uppföljningstiden bland personer med ökad konsumtion av fullkornsbröd (Jacobs et al. 2001).
 

Mekanismer

Det finns flera möjliga mekanismer som kan bidra till hälsoeffekterna av fullkorn. Fullkornsprodukter är rika på kostfiber, kalium, magnesium, vitamin E och folat. De innehåller också en rad andra biologiskt aktiva ämnen, till exempel fenoliska ämnen, lignaner och växtsteroler. Innehållet av lignaner, fenoliska substanser och växtsteroler varierar mellan sädesslagen och olika delar av kornet, ofta är de koncentrerade till yttersta delarna av kornet. (Mejborn 2008). Både utvecklingen av analysmetoder för olika ämnen och forskningen om mekanismer är i sin begynnelse (Mejborn 2008).

Flera ämnen kan fungera som antioxidanter (vitamin E, fenoler), lignaner har östrogenliknande effekter i kroppen (Slavin 2000). Växtsteroler, som förekommer i fullkornscerealier, kan hämma upptaget av kolesterol i tarmen och därmed påverka kolesterolnivåerna i blodet (Ellegård et al. 2007). En del viskösa fibersorter, som finns i bland annat korn och havre, har i interventionsstudier visats ge en viss sänkning av total- och LDL-kolesterol (Brown et al. 1999).

Betydelsen av fullkorn för viktutveckling och diabetes kan vara kopplad till faktorer som kostfiberinnehåll (Slavin 2005), att fullkornsprodukter har lägre energitäthet och effekter på glukos- och insulinomsättning.

Även glykemiskt index (GI) har diskuterats, även om GI för fullkornsprodukter påverkas mer av andelen hela, intakta korn än av den totala mängden fullkorn i produkten.

Fullkorn och barn

Det vetenskapliga underlaget till rådet baseras på studier av hälsoeffekter av fullkorn på vuxna. Fullkorn är även bra för barn och rådet kan i princip tillämpas på barn från 4 års ålder. Rådet bidrar därmed till att fiberrekommendationen kan uppfyllas. En ökad andel fullkornsprodukter ger också ett ökat intag av vitaminer och mineraler. Rådet ska dock inte tolkas som att alla spannmålsprodukter bör vara 100 procent fullkorn. Man bör sträva efter en variation mellan olika nyckelhålsmärkta produkter inom produktgrupperna bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Det finns även utrymme för produkter baserade på raffinerade spannmål, till exempel pannkaka, pizza, ljust bröd, och bullar.

För mindre barn, från 2 års ålder, är en variation mellan nyckelhålsmärkta spannmålsprodukter och andra varianter lämpligt. Att uteslutande välja fullkornsvarianter kan innebära höga fiberintag som kan vara olämpligt för mindre barn. Fullkorn och fibrer är bra även för små barn, men om de får för mycket kan de bli lösa i magen.

Fiberintag vid olika andel fullkorn

Modellberäkningar har gjorts för barn i åldern 4-11 år vid två scenarier. I båda scenarierna antas ett intag på 400 gram frukt och grönsaker per dag, vilket är rekommenderad mängd för barn 4-10 år. Vidare antas ett intag av potatis motsvarande genomsnittsintaget i Riksmaten barn - 2003.

Scenario 1: Intag av fullkorn och fiber beräknat från exemplen på ”fullkornsdagar” (tabell 1). Dessa baseras på ett energiintag på 10 MJ per dag och intaget av fullkorn och fiber har justerats för energiintag för respektive åldersgrupp (tabell 2). Fiberinnehållet i fullkornsdagarna är i genomsnitt 1,1 gram per MJ.

Scenario 2: Intag av fiber har beräknats med användning av konsumtionsdata (genomsnitt) från Riksmaten – barn 2003 med följande alternativ (tabell 3):
- hälften av spannmålsprodukterna (bröd, pasta, ris, gröt/välling och flingor) är fullkornsprodukter
- alla produkter är fullkorn
- pizza och kaffebröd är inte fullkorn.

Beräknat fiberintag uttrycks som gram per MJ. Resultaten jämförs med fiberrekommendationen för barn. Enligt rekommendationen är ett fiberintag motsvarande 2-3 gram per MJ lämpligt för barn från 1-2 års ålder. Intaget kan gradvis ökas från tidig skolålder (6-7-årsåldern) för att under tonåren (14-17 år) motsvara rekommenderat intag för vuxna, det vill säga 25-35 gram per dag, motsvarande omkring 3 gram per MJ.

I Riksmaten barn - 2003 var fiberintaget i genomsnitt 1,8 gram per MJ bland 4-åringar och barn i årskurs 2 (9 år) och 1,7 gram per MJ bland barn i årskurs 5 (11 år). Fiberintaget bland svenska barn bör i allmänhet öka.

Beräkningarna baserade på fullkornsdagarna ger ett fiberintag på 2,8 gram per MJ för 4-åringar. I beräkningarna ingår inte bidrag av fiber från icke-fullkornsprodukter, till exempel pannkaka, pizza och kaffebröd. Dessa kan bidra med i storleksordningen 0,1-0,3 g/MJ. Beräkningarna från barnundersökningen ger också ett fiberintag strax under 3 gram per MJ om enbart fullkornsprodukter väljs och om samtidigt rekommendationen om frukt och grönt följs.

Näringsämnen i fullkornsprodukter

En av fördelarna med att välja fullkornsprodukter i stället för andra spannmålsprodukter är att många näringsämnen huvudsakligen finns i yttersta delen av kornet. Till exempel så är järnhalten i grahamsmjöl (fullkornsvete) fyra till sex gånger högre än i vitt vetemjöl (Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version "2009-05-19"). Fullkorn är en bra källa till mineraler som vissa grupper i befolkningen har ett lågt intag av, till exempel järn, magnesium och kalium. Fullkornsprodukter innehåller även mer vitaminer jämfört med andra spannmålsprodukter. Folathalten i grahamsmjöl är ungefär dubbelt så hög som folathalten i vitt vetemjöl (Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version "2009-05-19).

Absorptionen av mineraler påverkas negativt av fytinsyra som finns framför allt i de yttersta skaldelarna av kornet. Fytinsyra bildar komplex med mineralerna och hämmar därmed absorptionen. Fytinsyra kan brytas ned av enzymet fytas som finns naturligt i sädeskorn och kan bildas av mjölksyrabakterier (Mejborn et al. 2008, Poutanen et al. 2009).

För att kunna utnyttja det höga innehållet av mineraler i fullkornsbröd optimalt är det viktigt med lång jästid och ett lågt pH. Till exempel har man visat att surdegsjäsning vid pH 5,5 reducerar innehållet av fytinsyra i bröd på fullkornsvete med cirka 70 procent (Poutanen et al. 2009).

Kontaminanter i fullkornsprodukter

Kadmium

Bröd och spannmålsprodukter innehåller vissa tungmetaller, bland annat kadmium. I spannmålsprodukter förekommer kadmium främst i skaldelarna och innehållet är som regel högre i fullkornsmjöl än i siktade mjölsorter. Ett ökat intag av fullkornsprodukter kan därmed förväntas leda till ett ökat kadmiumintag.

Kadmium stannar kvar i kroppen under lång tid och ansamlas i njurarna. Njurfunktionen kan skadas vid långvarig förhöjd exponering. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har 2009 gjort en ny riskvärdering och angivit ett tolerabelt veckointag (TWI), det vill säga den mängd av ett ämne som man kan utsättas för varje vecka under hela sin livstid utan risk för negativa effekter, på 2,5 mikrogram per kilo kroppsvikt. Det motsvarar cirka 150-175 mikrogram per vecka för en vuxen person med en kroppsvikt på 60-70 kilo. EU-gränsvärden för kadmiumhalter finns i dagsläget för en rad produkter, inklusive kött, lever, njure, fisk, och skaldjursprodukter, spannmål och ris, grönsaker och frukt, svampar och kosttillskott.

Enligt Livsmedelsverkets beräkningar från 2009 är medianintaget av kadmium via mat, för vuxna personer i Sverige, cirka 1 mikrogram per kilo kroppsvikt och vecka. För en person som väger 60-70 kilo blir detta ca 9-10 mikrogram per dag. Den 95:e och 99:e percentilen har beräknats till cirka 1,6 respektive 2 mikrogram per kilo kroppsvikt och vecka. För en person på 60 kilo blir detta cirka 14 respektive 17 mikrogram per dag. Dessa intagsnivåer ligger under Efsa:s tolerabla intagsnivåer.

Spannmålsprodukter (cirka 32 procent) och potatis (cirka 24 procent) ger det största bidraget till kadmiumintaget, därefter kommer grönsaker och ris. Vissa typer av produkter, som lever och njure från vuxna djur, kungschampinjon och hepatopancreas (det bruna köttet) från krabba, kan innehålla höga halter. Frekvent konsumtion av dessa typer av produkter kan ge ett betydande tillskott av kadmium.

Beräkningar av kadmiumintag har gjorts för konsumtion av fullkornsprodukter enligt några ”dagsmenyer” av bröd och spannmål som uppfyller rekommendationen om 75 gram fullkorn per 10 MJ. Exemplen innehåller olika sorter och varierande mängder av spannmålsprodukter. Det beräknade kadmiumintaget från menyerna varierar mellan 2,4-4,2 mikrogram, vilket är cirka 24-47 procent av det beräknade medianintaget för vuxna (9-10 mikrogram per dag). Det uppskattade medianintaget av kadmium enbart från spannmålsprodukter (vetemjöl, rågmjöl och havregryn) och ris är cirka 2,8 mikrogram per dag (för en person på 60 kg), och den övre 95:e percentilen är cirka 5,3 mikrogram.

Det dagliga intaget via spannmål och ris är därmed på samma nivå som i ”dagsmenyerna”.

Akrylamid

Akrylamid bildas främst i kolhydratrik mat som hettas upp till temperaturer över 100 grader. Exempel på livsmedel med höga halter av akrylamid är potatischips, friterad potatis, stekt potatis, hårt bröd och småkakor. Även kaffe innehåller akrylamid. Intaget av akrylamid från kosten har beräknats till i genomsnitt 35-40 mikrogram per dag för vuxna (Svensson et al. 2003). Bidraget från bröd uppskattas till 16 procent (6 mikrogram), medan potatisprodukter (pommes frites, stekt potatis, chips) bidrar med 36 procent. Akrylamidintaget från konsumtion av fullkornsprodukter enligt ”dagsmenyerna” beräknas till i genomsnitt 5 mikrogram per dag (0-9 mikrogram per dag), vilket är i nivå med ovanstående uppskattningar. Genom att variera mellan olika typer av fullkornsprodukter begränsas intaget av akrylamid. Därmed medför inte ett råd om fullkorn att intaget av akrylamid ökar.

Slutsatser

Aktuell forskning, framför allt baserad på epidemiologiska studier, pekar på att frekvent intag av fullkornsprodukter är gynnsamt. Tolkningen av de epidemiologiska studierna kompliceras av att definitionen på fullkorn och vilka produkter som ingår varierar mellan studierna. I en del studier omfattade fullkorn summan av olika livsmedel, till exempel. mörkt bröd, gryn och frukostflingor, i andra mängden fullkorn i olika spannmålsprodukter samt en del frön. Ett högt intag av fullkornsprodukter är också ofta kopplat till andra gynnsamma kostvanor och även till en hälsosam livsstil (Jacobs et al. 2001; Liu et al. 2003; Schulze et al. 2006).

Referenser

Andersson A, Tengblad S, Karlstrom B, Kamal-Eldin A, Landberg R, Basu S, Aman P, Vessby B. Whole-grain foods do not affect insulin sensitivity or markers of lipid peroxidation and inflammation in healthy, moderately overweight subjects. J Nutr. 2007;137:1401-7.

Bingham SA, Day NE, Luben R, Ferrari P, Slimani N, Norat T et al. Dietary fibre in food and protection against colorectal cancer in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC): an observational study. Lancet 2003;361:1496-1501.

Bingham SA, Norat T, Moskal A, Ferrari P, Slimani N, Clavel-Chapelon F et al. Is the association with fiber from foods in colorectal cancer confounded by folate intake? Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2005;14:1552-6.

Brown L, Rosner B, Willett WW, Sacks FM. Cholesterol-lowering effects of dietary fiber: a meta-analysis. Am J Clin Nutr 1999; 69: 30-42.

de Munter JS, Hu FB, Spiegelman D, Franz M, van Dam RM. Whole grain, bran, and germ intake and risk of type 2 diabetes: a prospective cohort study and systematic review. PLoS Med. 2007;4(8):e261.

Ellegard LH, Andersson SW, Normen AL, Andersson HA. Dietary plant sterols and cholesterol metabolism. Nutr Rev. 2007;65:39-45.

Erkkila AT, Herrington DM, Mozaffarian D, Lichtenstein AH. Cereal fiber and whole-grain intake are associated with reduced progression of coronary-artery atherosclerosis in postmenopausal women with coronary artery disease. Am Heart J. 2005;150:94-101.

Flint AJ, Hu FB, Glynn RJ, Jensen MK, Franz M, Sampson L, Rimm EB. Whole grains and incident hypertension in men. Am J Clin Nutr. 2009 Jul 1. [Epub ahead of print].

Fung TT, Hu FB, Pereira MA, Liu S, Stampfer MJ, Colditz GA, Willett WC. Whole-grain intake and the risk of type 2 diabetes: a prospective study in men. Am J Clin Nutr. 2002;76:535-40.
 
Jacobs DR Jr, Andersen LF, Blomhoff R. Whole-grain consumption is associated with a reduced risk of noncardiovascular, noncancer death attributed to inflammatory diseases in the Iowa Women's Health Study. Am J Clin Nutr. 2007;85(6):1606-14.

Jacobs DR Jr, Meyer HE, Solvoll K. Reduced mortality among whole grain bread eaters in men and women in the Norwegian County Study. Eur J Clin Nutr. 2001;55:137-43.

Koh-Banerjee P, Rimm EB. Whole grain consumption and weight gain: a review of the epidemiological evidence, potential mechanisms and opportunities for future research. Proc Nutr Soc. 2003;62:25-9.

Koh-Banerjee P, Franz M, Sampson L, Liu S, Jacobs DR Jr, Spiegelman D, Willett W, Rimm E. Changes in whole-grain, bran, and cereal fiber consumption in relation to 8-y weight gain among men. Am J Clin Nutr. 2004;80:1237-45.

Larsson SC, Giovannucci E, Bergkvist L, Wolk A. Whole grain consumption and risk of colorectal cancer: a population-based cohort of 60,000 women. Br J Cancer. 2005;92:1803-7.

Leinonen K, Liukkonen K, Poutanen K, Uusitupa M, Mykkanen H. Rye bread decreases postprandial insulin response but does not alter glucose response in healthy Finnish subjects. Eur J Clin Nutr. 1999;53:262-7.

Liu S, Willett WC, Manson JE, Hu FB, Rosner B, Colditz G. Relation between changes in intakes of dietary fiber and grain products and changes in weight and development of obesity among middle-aged women. Am J Clin Nutr. 2003;78:920-7.

Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version "2009-05-19". www.slv.se

McCullough ML, Robertson AS, Chao A, Jacobs EJ, Stampfer MJ, Jacobs DR, Diver WR, Calle EE, Thun MJ. A prospective study of whole grains, fruits, vegetables and colon cancer risk. Cancer Causes Control. 2003;14:959-70.

McIntosh GH, Noakes M, Royle PJ, Foster PR. Whole-grain rye and wheat foods and markers of bowel health in overweight middle-aged men. Am J Clin Nutr. 2003;77:967-74.

Mejborn H. et al. 2008. Fuldkorn. Definition og vidensgrundlag for anbefaling af fuldkornsindtag i Danmark. DTU Fødevareinstituttet, Afdeling for Ernæring. http://www.food.dtu.dk/Default.aspx?ID=8319.

Mellen PB, Liese AD, Tooze JA, Vitolins MZ, Wagenknecht LE, Herrington DM. Whole-grain intake and carotid artery atherosclerosis in a multiethnic cohort: the Insulin Resistance Atherosclerosis Study. Am J Clin Nutr. 2007;85:1495-502.

Mellen PB, Walsh TF, Herrington DM. Whole grain intake and cardiovascular disease: A meta-analysis. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2008;18:283-90.

Montonen J, Knekt P, Jarvinen R, Aromaa A, Reunanen A. Whole-grain and fiber intake and the incidence of type 2 diabetes. Am J Clin Nutr. 2003;77:622-9.

Nettleton JA, Steffen LM, Loehr LR, Rosamond WD, Folsom AR. Incident heart failure is associated with lower whole-grain intake and greater high-fat dairy and egg intake in the Atherosclerosis Risk in Communities (ARIC) study. J Am Diet Assoc. 2008;108:1881-7.

Otani T, Iwasaki M, Ishihara J, Sasazuki S, Inoue M, Tsugane S; Japan Public Health Center-Based Prospective Study Group. Dietary fiber intake and subsequent risk of colorectal cancer: the Japan Public Health Center-based prospective study. Int J Cancer 2006;119:1475-80.

Park Y, Hunter DJ, Spiegelman D Bergkvist L, Berrino F, van den Brandt PA et al. Dietary fiber intake and risk of colorectal cancer: a pooled analysis of prospective cohort studies. JAMA 2005;294:2849-2857.

Poutanan K, Flander L, Katina K, Sourdough and cereal fermentation in a nutritional perspective Food Microbiology  2009;26:693-99

Priebe MG, van Binsbergen JJ, de Vos R, Vonk RJ. Whole grain foods for the prevention of type 2 diabetes mellitus. Cochrane Database Syst Rev. 2008 Jan 23;(1):CD006061.

Salmerón J, Ascherio A, Rimm EB, Colditz GA, Spiegelman D, Jenkins DJ, Stampfer MJ, Wing AL, Willett WC. Dietary fiber, glycemic load, and risk of NIDDM in men. Diabetes Care 1997;20:545-50.

Salmerón J, Manson JE, Stampfer MJ, Colditz GA, Wing AL, Willett WC. Dietary fiber, glycemic load, and risk of non-insulin-dependent diabetes mellitus in women. JAMA 1997;277:472-77.

Schatzkin A, Mouw T, Park Y, Subar AF, Kipnis V, Hollenbeck A, Leitzmann MF, Thompson FE. Dietary fiber and whole-grain consumption in relation to colorectal cancer in the NIH-AARP Diet and Health Study. Am J Clin Nutr. 2007;85:1353-60.

Schulze MB, Fung TT, Manson JE, Willett WC, Hu FB. Dietary patterns and changes in body weight in women. Obesity (Silver Spring). 2006;14:1444-53.

Slattery ML, Curtin KP, Edwards SL, Schaffer DM. Plant foods, fiber, and rectal cancer. Am J Clin Nutr. 2004;79:274-81.

Slavin JL. Mechanisms for the impact of whole grain foods on cancer risk. J Am Coll Nutr 2000;19: 300S-307S.

Slavin JL. Dietary fiber and body weight. Nutrition. 2005;21:411-8.

Svensson K, Abramsson L, Becker W, Hellenäs K-E, Lind Y, Rosén J. Dietary intake of acrylamide in Sweden – a pilot study. Food Chem Toxicol 2003;41:1581-86.

Whelton SP, Hyre AD, Pedersen B, Yi Y, Whelton PK, He J. Effect of dietary fiber intake on blood pressure: a meta-analysis of randomized, controlled clinical trials. J Hypertens 2005;23: 475-81.

Wang L, Gaziano JM, Liu S, Manson JE, Buring JE, Sesso HD. Whole- and refined-grain intakes and the risk of hypertension in women. Am J Clin Nutr. 2007;86:472-9.

WCRF/AICR Expert Report (World Cancer Research Fund/American Institute of Cancer), 2007. Food, Nutrition, Physical Activity and the Prevention of Cancer: a Global Perspective.
< http://www.dietandcancerreport.org/>.

Tabell 1. Exempel på ”fullkornsdagar” för vuxna

1. Gröt till frukost och 4 skivor bröd under dagen

* alla bröd uppfyller kriteriet för fullkorn för nyckelhålet

2. Flingor till frukost, pasta till lunch och 2 skivor bröd under dagen 

* alla bröd uppfyller kriteriet för fullkorn för nyckelhålet
  

3. Pasta till lunch, fullkornsbulgursallad till middag 

4. Knäckebröd i filen till frukost, mathavre till lunchen och 2 skivor bröd under dagen

 * alla bröd uppfyller kriteriet för fullkorn för nyckelhålet

Tabell 2.

Scenario 1. Fullkorns- och fiberintag från ”fullkornsdagar” bland barn

Tabell 3

Scenario 2. Fiberintag vid olika andel fullkornsprodukter bland 4-åringar och barn i åk 2 och 5. Riksmaten barn-2003

 
*enligt registrering