Texten nedan är en kortad version av Livsmedelsverkets broschyr Mat för spädbarn som delas ut på många barnavårdscentraler.
Bröstmjölk är den naturliga födan för ett nyfött barn. Förutom att den är perfekt anpassad till barnets näringsbehov innehåller den en rad ämnen som bland annat skyddar barnet mot infektioner.
När amningen väl kommit igång tycker dessutom de flesta att det är väldigt praktiskt att amma.
Läs mer om kostråd för ammande på länken till höger.
Om du inte ammar så finns det bra modersmjölksersättningar som ger barnet den energi och näring det behöver. Läs mer om modersmjölksersättning på länken till höger.
På den här sidan
Hur mycket behöver barnet äta?
Behöver jag ge barnet något mer än bröstmjölk?
Hur länge kan jag fortsätta amma?
Smakportioner – början till annan mat
Börja gärna med potatis
Hur ger jag barnet smakportionen?
Hur mycket ska jag ge?
Mat med gluten
När smakportioner blir måltider
Kokt mat i början
Frukt- och bärefterrätt
Burkmat som alternativ
Måltidsdryck
Spädbarn behöver extra fett i maten
Järn
Mjölk, fil och yoghurt
Kryddor och salt
Rödorange frukter och grönsaker
Vänta med honung, spenat, rödbetor och nötter
Var sparsam med socker
Hur mycket behöver barnet äta?
Barn som får äta så ofta de vill får i allmänhet i sig så mycket de behöver och går upp i vikt som de ska. Ju oftare barnet suger desto mer mjölk produceras.
Det bästa är att låta barnet suga tills det själv släpper bröstet. Om barnet då vill ha mer kan du fortsätta med det andra bröstet. Annars kan du vänta med det till nästa amningstillfälle. Den sista mjölken är fetast och ger mest energi, dessutom påverkar den troligen barnets mättnadskänsla. Därför är det inte bra att ha för bråttom med att avsluta amningsstunden eller byta bröst.
Behöver jag ge barnet något mer än bröstmjölk?
Det enda barnet behöver utöver bröstmjölken under sitt första levnadshalvår är D-droppar, som ges från cirka 1 månads ålder. Du behöver inte ge barnet vatten, inte ens i tropiskt klimat. Det räcker med den vätska barnet får från bröstmjölken. Läs mer om D-vitaminprofylax till barn på länken till höger.
Hur länge kan jag fortsätta att amma?
Du kan fortsätta att amma ditt barn så länge du och barnet vill. Men när barnet är ungefär ett halvår gammalt behöver bröstmjölken kompletteras med annan mat för att täcka barnets energi- och näringsbehov.
Smakportioner – början till annan mat
De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk och/eller modersmjölksersättning de sex första månaderna av sitt liv.
Vid cirka 6 månaders ålder är det lämpligt att börja låta barnet få små smakportioner av puréer och grötar. Smakportionerna är till för att barnet i långsam takt ska få smaka olika livsmedel och vänja sig vid att äta med sked.
Tidigare trodde man att allergi kunde förebyggas genom att undvika att ge barnet vissa livsmedel, men enligt allergiforskarnas senaste rön är det bästa rådet: Lev som vanligt!
Börja gärna med potatis
Potatis är mild i smaken och har en bra konsistens. Mosa en bit kokt potatis med en gaffel och tillsätt bröstmjölk eller modersmjölksersättning så att det blir ett löst mos.
På samma sätt kan du laga mos av andra rotfrukter och grönsaker. Mos av banan, äpple och päron får du enkelt genom att försiktigt skrapa på frukten med en sked.
När smakportionerna blir större är det bra att blanda i lite matfett, till exempel flytande margarin eller matolja i moset.
Grönsakspuréer går bra att laga i större sats och frysa ner i till exempel istärningsfack, som förvaras i plastpåse i frysen. Det kan vara praktiskt även om du köper färdiga puréer på burk, eftersom det går åt så lite.
Hur ger jag barnet smakportionen?
Kontrollera att moset inte är för varmt och mata barnet med en liten sked. De flesta barn har svårt för att få in maten ordentligt i munnen och svälja den. Att maten kommer ut igen beror alltså inte på att barnet inte tycker om den, utan på att det inte vet hur det ska göra och är ovan vid konsistensen. Det är bara att försiktigt stoppa in skeden igen. Om barnet visar ovilja mot maten är det bättre att vänta någon vecka och prova igen när barnet på nytt visar att det är nyfiket på mat.
Om du inte är alltför flitig med att torka bort matresterna runt munnen under matningen tränas barnet i att använda sin tunga och sina läppar. Huden runt munnen blir då heller inte så irriterad.
Hjälp barnet på traven genom att själv ha en positiv attityd till den nya maten. Smaka gärna själv på maten och visa barnet att du tycker om den.
Hur mycket ska jag ge?
De första dagarna räcker det med ½ - 1 tesked, sedan kan du långsamt öka mängden. Fortsätt gärna med samma livsmedel i några dagar.
Mat med gluten
När du börjar ge smakportioner bör du också ge ditt barn mat med gluten så att barnet får vänja sig vid små mängder gluten medan det får den mesta av näringen genom bröstmjölken. Det är viktigt att gluten introduceras långsamt under pågående amning.
Gluten ingår i livsmedel som innehåller vete i någon form. Det finns också lite gluten i korn, råg och havre. I havre rör det sig dock om minimala mängder. Därför är det viktigt att barnet även får prova vete, korn eller råg i till exempel gröt, bröd eller pasta.
När smakportioner blir måltider
När barnet vill ha större smakportioner ökar du successivt mängderna till små måltider. Men fortsätt gärna att amma lika ofta som tidigare. Puréer och grötar behöver inte ersätta bröstmjölken, utan kan vara ett komplement till den.
Fortsätt med potatis, rotfrukter och grönsaker som basmat i måltiden och lägg till kött, fisk, fågel, ägg och baljväxter efter hand. Stressa inte utan låt barnet få ta sig tid att vänja sig vid de nya smakerna. En del barn accepterar snabbt, medan andra är mer skeptiska och behöver prova ny mat många gånger. Tvinga inte barnet, utan erbjud lite av den nya maten i samband med mat som det redan känner igen.
Kokt mat i början
Börja med kokt mat eller grytor av olika slag. När barnet är lite äldre, i regel cirka 10 - 12 månader, kan du börja ge lättstekta rätter. Efter hand får barnet också tänder och börjar tugga. Maten behöver då bara grovhackas med en kniv eller rivas med hjälp av ett rivjärn eller matberedare. Barn tycker ofta om sås till maten. Det smakar bra och ger maten en fin konsistens.
Två lagade huvudmål om dagen
För att täcka sitt behov av vitaminer och mineraler underlättar det om barnet så småningom får två lagade huvudmål om dagen.
Genom regelbundna måltider får både stora och små det lättare att äta den mängd mat som behövs. Regelbundenheten gör att barnet känner igen sig och känner sig tryggt. Det är trevligt om barnet får känna gemenskap och sitta med vid bordet när övriga familjen äter.
Frukt- och bärefterrätt
Det är bra att ge barnet lite fruktpuré eller bärmos efter maten. I frukt- och bärefterrätten finns vitaminer, bland annat vitamin C, som gör hela måltiden komplett. Använd färska eller djupfrysta frukter eller bär. Servera till exempel hallon, blåbär, vinbär, banan, melon, äpple eller päron i form av fruktpuré, bärmos och kräm eller hela fruktbitar när barnet kan tugga.
Burkmat som alternativ
Industritillagad barnmat kan användas som alternativ och komplement till hemlagad. Det kan vara praktiskt till exempel när man åker bort eller har väldigt ont om tid. Många småbarnsföräldrar brukar använda en kombination av hemlagat och burkmat.
Måltidsdryck
Om du ammar i anslutning till måltiden behöver du inte ge barnet något annat att dricka till maten. Annars är modersmjölksersättning eller vatten bra måltidsdrycker. Ge drycken med sked, ur glas eller mugg så är det ingen risk att nappflaskan ”konkurrerar” med amningen.
Spädbarn behöver extra fett i maten
Spädbarn kan behöva litet extra fett i maten. Om man behöver tillsätta extra matfett beror på hur fet maten är i sig. I praktiken äter många vuxna en fetare kost än vad som rekommenderas. Den maten är oftast tillräckligt fet för små barn, vilket betyder att något extra fett inte behövs. Men om maten är mager kan extra fett behöva tillsättas. Tillsätt cirka 1 tesked fett per portion i maten du lagar till ditt barn. Det är bra att använda fett som är mjukt i konsistensen som till exempel flytande margarin eller olja, eftersom även barn mår bättre av att äta mer omättat fett och mindre av mättat fett.
Föräldrar till magra barn kan lockas att tillsätta ganska stora mängder fett till barnens mat. Det är ingen bra lösning i längden, eftersom det leder till obalans i näringsintaget och ökar risken för att barnet inte får i sig de vitaminer och mineralämnen det behöver. Mer än en tesked extra matfett per portion och sammanlagt högst en matsked om dagen bör i normala fall inte tillsättas.
Järn
Järn är det näringsämne som det är svårast att få tillräckligt av. Lever, blodpudding och kött innehåller mycket järn. Dessutom innehåller kött, fisk och fågel en så kallad "köttfaktor" som gör att järnet i maten tas upp lättare i kroppen. C-vitamin har samma positiva effekt. Vegetabiliska livsmedel innehåller i allmänhet mindre mängder järn.
Mjölk, fil och yoghurt
Mjölk är rik på protein, vitaminer och mineraler och ingår naturligt i vår svenska mat. Bland annat innehåller mjölken mycket kalcium, som behövs för att bygga upp skelettet. Järninnehållet i mjölken är dock lågt. Om en stor del av barnets mat består av mjölk och mjölkprodukter är det risk för att barnet inte får i sig tillräckligt mycket av järnrika livsmedel. Vänta därför med mjölk som dryck och större mängder fil och yoghurt till slutet av spädbarnsåret. Små mängder i matlagning eller till gröt är dock inget hinder. Du bör å andra sidan inte vänta för länge med att införa dessa produkter, för då kan det bli svårare att få barnet att vänja sig vid de nya smakerna. För äldre barn är mjölk och mjölkprodukter viktiga näringskällor.
OBS! Servera aldrig opastöriserad mjölk till små barn. Den kan innehålla skadliga bakterier.
Kryddor och salt
Mat ska smaka gott för att vi ska äta. Det gäller även barns mat. Var dock försiktig med salt. Barnets njurar är nämligen inte färdigutvecklade förrän uppåt ett års ålder och kan därför inte ta hand om för mycket salt i maten. Läs mer om salt på länken till höger.
Rödorange frukter och grönsaker
En del barn kan reagera mot rödorange frukter och grönsaker som jordgubbar, tomater, nypon och paprika. Det yttrar sig ofta som röda prickar runt munnen eller irriterad hud. Sådana reaktioner beror oftast inte på allergi. Om du avvaktar en tid och sedan provar i små mängder igen, när barnet är lite äldre, går det troligtvis bra.
Vänta med honung, spenat, rödbetor och nötter
Från cirka 8 - 10 månader kan du ge ditt barn det mesta av den mat som övriga familjen äter, men en del livsmedel bör du vänta med att ge tills barnet fyllt ett år.
- Spädbarn bör inte äta honung eftersom den kan innehålla sporer som i tarmen kan utvecklas till bakterier och där producera ett farligt gift.
- Större mängder spenat, rödbetor, bladselleri, nässlor och mangold kommer på menyn först när barnet fyllt ett år. Det finns mycket nitrat i dessa grönsaker som kan omvandlas till nitrit, vilket kan försvåra syreupptagningen hos små barn.
- Det finns en risk att små barn sätter nötter och jordnötter i halsen. Undvik därför att ge barnet nötter och jordnötter under småbarnsåren.
Var sparsam med socker
Var sparsam med socker, det ger nämligen bara tomma kalorier - inga vitaminer och mineraler. Det finns mycket dolt socker i till exempel sylt, marmelad, smaksatt yoghurt och fil, glass, kex och industritillverkade krämer. Om du vill ge spädbarnet kräm i stället för bärmos är det bättre om du själv kokar krämen med lite mindre socker.
Sötade drycker som saft, läsk, nyponsoppa och nektar innehåller också mycket socker. De vänjer också barnet snabbt att drycker måste vara söta för att drickas. Erbjud vatten som törstsläckare i stället.