Referat från Livsmedelsverkets branschmöte om salt, 9 juni 2010

Inledning

Den 9 juni 2010 höll Livsmedelsverket ett möte tillsammans med livsmedelsproducenter, dagligvaruhandel, restauranger och konsumentorganisationer. Mötet syftade till att diskutera de möjligheter som finns för att på sikt sänka saltkonsumtionen i Sverige. Här presenteras ett referat av det som mötet diskuterade.

Bakgrund

En sänkning av saltkonsumtionen skulle sannolikt minska antalet personer med högt blodtryck och insjuknandet av hjärt-kärlsjukdom. I Sverige har 1 av 4 högt blodtryck, 1,8 miljoner människor över 20 år.

I nuläget är dagsintaget i Sverige 10-12 gram salt per dag. Målet är att på sikt sänka konsumtionen till 6 gram för kvinnor och 7 gram för män. Av det salt som konsumeras kommer cirka 75 procent från färdiga varor som till exempel bröd och spannmålsprodukter, ost, charkprodukter och färdiga rätter. Även maten vi äter på restauranger innehåller mycket salt. Sänkningen är en utmaning för livsmedelsproducenterna och kommer att behöva göras i flera steg.

Livsmedelsverkets saltprogram

Livsmedelsverket har sedan 2007 ett program där målet är att på sikt sänka konsumtionen av salt i Sverige. I programmet ingår bland annat att i dialog möta olika intressenter. Vidare driver Livsmedelsverket att salt ska finnas med i märkningsarbetet på EU-nivå. Livsmedelsverket informerar konsumenten om salt via media, på webbplatsen, i livsmedelsdatabasen och i olika råd som Livsmedelsverket ger ut. I Livsmedelsverkets matvaneundersökningar undersöker man även konsumtionen av salt. I de underökningar som gjorts på konsumtion har man ännu inte kunnat se någon sänkning av saltkonsumtionen, snarare har intaget ökat.

Vad säger Livsmedelsindustrin?

I undersökningar gjorda under åren 2005, 2007, 2010 har Livsmedelsföretagen tillfrågat sina medlemmar om de vidtagit åtgärder för att sänka salthalten. Resultaten visat att 2010 uppger 42 procent att man har gjort åtgärder för att sänka salthalten i nya och/eller modifierade produkter. 53 procent uppger 2010 att de inte har gjort några åtgärder för att sänka salthalten.

Exempel på produkter där åtgärder för saltsänkning har genomförts är: soppor, ketchup, färdigmat, margarin, charkprodukter och flingor. Att sänka salthalten i produkterna tar tid och företagen gör det oftast i det tysta, man kommunicerar det inte till konsumenten.

Livsmedelsproducenterna tycker att Nyckelhålet är ett incitament och en hjälp i arbetet att sänka salthalten. Företagen uppger att det finns ett antal anledningar till att man inte arbetar med att sänka salthalten: produkten innehåller litet eller inget salt, traditionellt recept, receptet tillåter inte ändring (livsmedelssäkerhet) och att storsäljare riskerar minskad försäljning.

De största utmaningarna för industrin att sänka salthalten i produkterna är: livsmedelssäkerhet, smak, hållbarhet, konsistens, märkning och konsumentefterfrågan.

Livsmedelsföretagen menar att vägen framåt består i att

• skapa fler produktutvecklingsproj
• öka medvetenheten hos företagen
• branschgemensamma forskningsprojekt
• öka konsumentefterfrågan
• kontakta kändiskockar
• skapa arbetsgrupp
• inkludera alla aktörer.

Arbetet med salt i EU

Det finns inom EU en tydlig politisk vilja att sänka saltkonsumtionen och det gemensamma målet är att sträva mot en daglig konsumtion av 6 gram salt per dag.

Femviktiga delar i den övergripande strategin för saltarbetet i EU:

1. Ta fram nya uppgifter om salthalter i livsmedel och saltintag. Medlemsstaterna ska samla in uppgifter och avrapportera till EU-kommissionen.
2. Nå en intagsminskning på 16 procent per år under fyra år från 2008.
3. Plocka fram 12 grupper som man bör arbeta med, varav 4 särskilt angelägna: bröd, charkprodukter, färdigmat och ost.
4. Övriga: fisk, snacks, restaurangmat, såser och potatisprodukter.
5. Ta fram bäst-i-klassen nivåer för varje kategori.

Arbetet med salt i andra länder

Motsvarande Livsmedelsverket i Storbritannien har sedan 2003 via sitt program ”Salt reduction initiatives” arbetat mycket intensivt med att sänka saltkonsumtionen.
Målet i det arbetet är att minska konsumtionen till 6 gram salt per dag. Arbetet har inkluderat kampanjer där målgruppen varit kvinnor mellan 35 och 65 år. Man har också satt saltmål för olika produktgrupper. I programmet har företagen skriftligt åtagit sig att nå målen. Resultat visar ett minskat saltintag från 9,6 gram 2001 till 8,6 gram 2008.

I USA och New York har helt nyligen programmet "National Salt Reduction Initiative” startats. Programmet är uppbyggt efter Storbritanniens modell och målet är att minska saltintaget med 20 procent över 5 år. Ytterligare mål är att reducera salt i processade livsmedel och restaurangmat med 25 procent över 5 år och att sätta upp mål för olika produkter inom livsmedel och restaurang 2012 och 2014.

I Finland har man sedan 80-talet arbetat med att sänka saltkonsumtionen och har i dag en lägre konsumtion än i Sverige. Där har man också ett undantag för en speciell märkning om saltinnehåll i livsmedel.

Information till konsumenten via märkning

Sverige följer EU:s harmoniserade regler om livsmedelsinformation. Just nu pågår en översyn av näringsvärdesdeklaration i förslaget till ny formationsförordning. I förslaget diskuteras om salt ska bli obligatoriskt i näringsvärdesdeklarationen.
Salt avser totala mängden natrium x 2,5.

Man vill att det ska vara salt som anges, inte natrium, eftersom konsumenten förstår det bättre.

Arbetet med den nya informationsförordningen förväntas inte bli klart före januari 2012.

Under tiden kan man tänka sig att man i Sverige gör en branschöverenskommelse att alla skriver på samma sätt och räknar om natrium till salt i näringsvärdesdeklarationen. Samt att alla uppger mängden salt i ingrediensförteckningen.

Hur öka konsumentefterfrågan på mindre salt?

I undersökningen You Gov 2010 ställdes frågan till konsumenterna vad de oroar sig för att livsmedel innehåller? De som svarade uppgav att de oroade sig mest för tillsatser 24 procent, gift 12 procent, salt 0 procent. Konsumentefterfrågan på sänkt salthalt i maten är mycket liten. Saltfrågan är inte stor på den mediala agendan, ingen driver frågan. Vissa saker skulle kunna skapa utrymme i media till exempel överenskommelser mellan industri och myndighet, undersökningar, debattartiklar och kampanjer.

Olika roller mot samma mål

Mötesdeltagarna var eniga om att salt är en viktig fråga att arbeta med och att alla har viktiga uppgifter men olika roller. Konsumenterna måste efterfråga livsmedel med mindre salt.  Livsmedelsverket har en viktig uppgift att öka konsumenternas medvetenhet om fördelarna med att äta mindre salt och att följa upp saltintaget i befolkningen. Livsmedelsbranschens roll är att förbättra märkningen om salthalt i produkterna och att arbeta för att successivt sänka salthalten. Många företag har arbetat med att ta fram livsmedel med mindre salt under de senaste åren. Konsumentorganisationer kan bidra med att bilda opinion för mindre salt i livsmedel och mat på restaurang.

Olika förslag på hur det fortsatta arbetet ska se ut diskuterades och det föreslogs att 

• mer detaljerat följa upp salthalten i olika livsmedel
• komma fram till gemensamma mål för hur en långsiktig successiv sänkning kan gå till
• bilda arbetsgrupper som behandlar bland annat märkningsfrågor  samt
• initiera gemensamma utvecklingsprojekt och ta fram en gemensam kommunikationsstrategi för att öka medvetenheten hos konsumenterna.