Livsmedelsverket har sedan 2007 ett nationellt program som berör hela livsmedelssektorn. Målet är att befolkningens saltintag på sikt halveras.
Målsättningen med Livsmedelsverkets arbete är att på sikt halvera saltintaget, från nuvarande 10–12 gram per dag till 5–6 gram per dag. Sänkningen är ett långsiktigt arbete som måste göras i flera steg.
Ett högt saltintag kan för många personer vara en av orsakerna till ett förhöjt blodtryck. Högt blodtryck (hypertoni) är en av de tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och död i i-länderna enligt en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO). Ett förhöjt blodtryck ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och skador på njurarna.
Rekommendationer om salt
Enligt data från olika svenska undersökningar är intaget av salt i storleksordningen 8-12 gram per dag, beroende på hur man gjort mätningen. Huvudkällorna till salt är vanliga baslivsmedel som bröd och spannmålsprodukter, charkprodukter, matfett, ost samt hushållssalt. Färdigrätter och restaurangmat är andra stora källor för salt.
Intaget av salt bör enligt de svenska näringsrekommendationerna 2005 (SNR 2005) begränsas till 5-6 gram per dag, vilket innebär en halvering av det nuvarande intaget. I ett första steg bör intaget minska till 6 gram per dag för kvinnor och 7 gram per dag för män.
Sänka saltinnehållet i livsmedelsproduktionen
En viktig del i detta arbete är ett nära samarbete med berörda branschorganisationer och deras sektioner, det vill säga Livsmedelsföretagen (Li) och dess underavdelningar; Svensk dagligvaruhandel och Sveriges hotell- och restaurangföretagare, SHR. För livsmedelsproducenterna blir det aktuellt med produktutveckling inom en rad livsmedelsgrupper med målsättningen att successivt sänka saltinnehållet.
Märkning av saltinnehåll
Vidare är det viktigt att genomföra märkning av saltinnehållet i viktiga produkter. De stora distributions- och handelskedjorna kan här ställa krav på leverantörerna vad gäller deras engagemang i arbetet samt kräva märkningsuppgifter på enskilda produkter.
Mat på restauranger och snabbmatställen
Restauranger, storhushåll, snabbmatsserveringar och andra matställen spelar i dag en mycket stor roll vad gäller vårt saltintag. Tyvärr är kunskapen ofta dålig om hur mycket salt som används och det är angeläget att detta klarläggs. Dock används mycket hel- och halvfabrikat och där finns ofta uppgifter. Men den som sedan lagar maten kan ändå med saltströaren eller kryddsåser, soja med mera lägga till avsevärda mängder.
Det är vidare angeläget att i utbildning på olika nivåer informera om vikten av att begränsa saltanvändningen och i stället med kryddor av olika slag få maträtterna smakliga. Våra ledande kockar kan här vara förebilder.
Konsumentinformation
Konsumenterna kommer kontinuerligt att på olika sätt informeras om saltprogrammet och att man successivt bör minska användningen av bordssalt.
Joderat salt rekommenderas
Eftersom joderat koksalt är en viktig jodkälla är det angeläget att man både hemma, i industrin och på restaurang använder joderat salt.
Uppföljning av arbetet
Det är viktigt att från början på olika sätt följa upp saltarbetet. Det enda sättet att verkligen få kännedom om saltanvändningen är att mäta mängden natrium i urinen. Sådana undersökningar är på gång. Livsmedelsverket räknar med fortlöpande rapporter från branschorganisationernas sida och det kan också finnas möjlighet att inom livsmedelstillsynen samla in uppgifter.
Saltarbete i andra länder
När det gäller arbetet att minska saltintaget i befolkningen kan vi hämta förebilder från ett par andra länder. I Finland fastställde myndigheterna före EU-inträdet regler för obligatorisk märkning av relevanta produktgrupper vad gäller högt saltinnehåll. Detta har resulterat i generellt sänkt saltinnehåll i viktiga livsmedelsgrupper samt en sänkning av strokerisken.
I Storbritannien har Livsmedelsverkets systermyndighet under ett par års tid arbetat med kampanjer och förhandlingar med olika livsmedelföretag vad gäller önskvärda saltnivåer i de flesta relevanta produktgrupper. Likande program genomförs nu även i andra EU länder och i USA.
Bakgrund - salt och blodtryck
I många fall är den enskilda orsaken till en individs blodtrycksförhöjning inte känd. Livsstilsfaktorer, som påverkar blodtrycket, är matvanor - och där främst saltintaget - och graden av fysisk aktivitet, liksom sannolikt psykosociala faktorer. Ett högt alkoholintag kan vidare höja blodtrycket. Övervikt, särskilt i form av bukfetma, är ofta förenad med ett förhöjt blodtryck. En hälsosam livsstil med en väl sammansatt kost, fysisk aktivitet och en minskad kroppsvikt är viktiga faktorer för ett minskat blodtryck.
Resultatet från flera stora befolkningsstudier har visat ett samband mellan intaget av salt och den blodtrycksförhöjning som vanligen sker med ökande ålder. Vidare har flera vetenskapliga studier visat att ett minskat saltintag har en blodtryckssänkande effekt, speciellt hos personer med högt blodtryck. Det vetenskapliga underlaget för ett samband mellan saltintag och blodtryck är sålunda starkt. Redan en relativt liten sänkning av blodtrycket förväntas ge stora hälsovinster på befolkningsnivå i form av en minskad risk för stroke. Effekten är mer uttalad hos äldre människor och hos personer med högt blodtryck och diabetes.