Rekommendationer om kostfibrer till barn

I de svenska näringsrekommendationerna (SNR 2005) finns inga siffror på hur stort intaget av kostfibrer bland barn bör vara. Däremot anges att intaget från skolåldern successivt bör öka för att i tonåren motsvara rekommendationerna för vuxna, som är 25-35 gram per dag, motsvarande cirka 3 gram per MJ.

Rekommendationerna för barn bygger på bedömningar gjorda av en europeisk expertgrupp (ESPGHAN, Aggett et al. 2003). Bakgrunden är att det då saknades underlag för att ange en mer preciserad rekommendation.

Internationella rekommendationer

I USA anger Food and Nutrition Board (IoM, 2005) ett så kallat adekvat intag för kostfibrer (AI) på 3,4 g/MJ (14 g/1000 kcal). Detta gäller för vuxna och barn från 1 års ålder. AI baseras på det medianintag av kostfibrer som i epidemiologiska studier associerats med den lägsta risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Hälsorådet i Nederländerna (Health Council, Gezondheidsraad, 2006) har också fastställt riktlinjer för fiberintaget. Dessa baseras dels på betydelsen av kostfibrer för tarmfunktionen, dels på ovan nämnda samband mellan fiberintag och hjärt- och kärlsjukdom. För barn har man justerat referensvärdena efter data för fiberintaget bland nederländska barn i olika åldersgrupper. Man rekommenderar en gradvis ökning av fiberintaget från 2,8 gram per MJ vid 1-3 års ålder, 3,0 gram per MJ vid 4-8 års ålder, 3,2 gram per MJ  vid 9-13 års ålder till 3,4 gram per MJ från 14 års ålder. Någon övre gräns för fiberintaget anges inte.

Studier av fiberintag bland barn

I en finsk interventionsstudie STRIP (Special Turku Coronary Risk Factor Intervention Project) fick barn en kost baserad på de nordiska näringsrekommendationerna från cirka 7-8 månaders ålder och dessa har nu följts upp i tonåren. Resultaten visar att dessa barn växer och utvecklas normalt och har lägre blodfettnivåer och bättre insulinkänslighet än barn i kontrollgruppen.

I den finska studien finns uppgifter om fiberintag för barn upp till 7 års ålder. Lagström et al. (1999) redovisar hur bl.a. fett- och fiberintaget förändrats från 13 månaders ålder till 5 års ålder. Genomsnittsintaget av kostfiber var 9,2 gram per dag vid 13 månaders ålder och 11,8 gram per dag vid 5 års ålder, motsvarande 2,3 respektive 2,0 gram per MJ (Lagström et al. 1999). Kostens fibertäthet varierade beroende på hur fettintaget förändrades under studien och var 1,9-2,5 gram per MJ vid 13 månaders ålder, 1,8-2,3 gram per MJ vid 3 års ålder och 1,7- 2,4 gram per MJ vid 5 års ålder. Man fann inga skillnader i vikt eller tillväxt beroende på fett- och fiberintaget. Vid 7 års ålder varierade fiberintaget mellan 12,3 och 15,5 gram per dag, motsvarande 1,9-2,4 gram per MJ (Räsänen et al. 2002).

Studier av tyska barn som följts från 6 månaders ålder upp till 18 år visar att fiberintaget, uttryckt i gram per MJ, var högst vid 1 årsålder (3 gram/MJ) för att sedan minska något till omkring 2,5 gram per MJ i förskole- och skolåldern (Alexy et al. 2006).

Fiberintaget bland svenska barn i förskole- och skolåldern var 11-13 gram per dag, motsvarande i genomsnitt 1,8 gram per MJ (Enghardt Barbieri et al. 2005).

Kommentar

Resultaten från den finska interventionsstudien pekar på att ett fiberintag motsvarande 2-2,5 gram per MJ från omkring 1 års ålder är förenligt med god tillväxt och utveckling. Fiberintaget bland de tyska barnen var redan vid 1 års ålder något högre (3 g/MJ) och det finns inga uppgifter att detta skulle ha påverkat tillväxt eller utveckling.

Några studier redovisar att små barn som fått vegankost växer sämre, men det är oklart om detta beror på fiberintaget (Edwards och Parrett 2003). Andra studier av barn som fått blandad kost pekar inte på att ett högt fiberintag skulle inverka negativt på tillväxt. Däremot finns studier som talar för att fiberintaget kan bidra till att minska risken för fetma och att lågt fiberintag kan öka risken för förstoppning (Edwards och Parrett 2003). Andra studier har funnit att barn med adekvat fiberintag äter mer frukt och grönsaker och spannmålsprodukter än barn med lågt fiberintag (Krantz et al. 2005).

Livsmedelsverkets rekommendation

Ett fiberintag motsvarande 2-3 gram per MJ är lämpligt för barn från 1-2 års ålder. Intaget kan gradvis ökas från tidig skolålder (6-7-årsåldern) för att under tonåren (14-17 år) motsvara rekommenderat intag för vuxna, dvs. 25-35 gram per dag, motsvarande omkring 3 gram per MJ. Detta innebär att fiberintaget bland svenska barn i allmänhet behöver öka. Kostfiberintaget bland barn i åk 2 var i genomsnitt 13 gram per dag enligt Livsmedelsverkets barnundersökning 2003, och borde då öka till 15-23 gram per dag.

a) Uppgifter om kroppsvikter för barn 0-5 år baseras främst på genomsnittliga referensvärden från Danmark, Finland, Norge och Sverige. Nyare data för skolbarn visar en ökning i vikt i relation till längd och på ökad prevalens av övervikt. Värden för åldersgruppen 6-17 år baseras därför på medelvärden från 1973-1977. 

b) Värden för barn 10-17 år baseras på PAL 1,75/1,80 för pojkar och 1,65/1,70 för flickor.

Referenser

Aggett PJ, Agostoni C, Axelsson I, Edwards CA, Goulet O, Hernell O, Koletzko B, Lafeber HN, Micheli JL, Michaelsen KF, Rigo J, Szajewska H, Weaver LT; ESPGHAN Committee on Nutrition. Nondigestible carbohydrates in the diets of infants and young children: a commentary by the ESPGHAN Committee on Nutrition. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2003;36:329-37.

Alexy U, Kersting M, Sichert-Hellert W. Evaluation of dietary fibre intake from infancy to adolescence against various references--results of the DONALD Study. Eur J Clin Nutr. 2006;60(7):909-14.

Edwards CA, Parrett AM. Dietary fibre in infancy and childhood. Proc Nutr Soc. 2003;62:17-23.

GR (Gezondheidsraad). Health Council of the Netherlands. Guideline for dietary fiber intake. The Hague: Health Council of the Netherlands, 2006; publication no. 2006/03).

IoM (Institute of Medicine). Dietary reference intakes for energy, carbohydrates, fiber, fat, protein and amino acids (Macronutrients). The National Academy of Sciences, Institute of Medicine, National Academic Press, Washington:2005. Se www.nap.edu. USA.

Kranz S, Mitchell DC, Siega-Riz AM, Smiciklas-Wright H. Dietary fiber intake by American preschoolers is associated with more nutrient-dense diets. J Am Diet Assoc. 2005;105:221-5.

Lagström H, Seppänen R, Jokinen E, Niinikoski H, Rönnemaa T, Viikari J, Simell O. Influence of dietary fat on the nutrient intake and growth of children from 1 to 5 y of age: the Special Turku Coronary Risk Factor Intervention Project. Am J Clin Nutr. 1999;69:516-23.

Räsänen M, Lehtinen JC, Niinikoski H, Keskinen S, Ruottinen S, Salminen M, Rönnemaa T, Viikari J, Simell O. Dietary patterns and nutrient intakes of 7-year-old children taking part in an atherosclerosis prevention project in Finland. J Am Diet Assoc. 2002;102:518-24.