Livsmedelsverket råder nyblivna mammor att, om möjligt, ge enbart bröstmjölk till spädbarn fram till cirka sex månaders ålder, och därefter komplettera med annan mat.
Det är fördelaktigt om bröstmjölk utgör en del av maten under hela första levnadsåret eller längre. Enbart amning under de första sex månaderna medför många fördelar för såväl barnet som modern. Bröstmjölken ger skydd mot infektioner, är perfekt sammansatt, hygieniskt förpackad, alltid färdiglagad, lagom varm, lättillgänglig och dessutom billig. Bröstmjölken är anpassad efter barnets behov och dess sammansättning ändras i takt med att barnet växer.
Samband mellan amning och barnets hälsa
Det finns ett stort antal studier som visar att amning har många hälsofördelar, till exempel en något minskad risk för övervikt, positiva effekter på utvecklingen av barnets immunsystem och så vidare. Skillnaderna är dock små och resultaten bör tolkas försiktigt.
Amning och risken för övervikt hos barnet
På senare år har det kommit flera studier där man följt barn från födseln ända upp till tonåren och sett att amning kan minska risken för övervikt (1-6). En översiktsartikel från 2004 visar att amning har en liten men konsekvent skyddande effekt mot övervikt (7). I en annan översiktsartikel (8) drar man slutsatsen att effekten är liten jämfört med andra faktorer som påverkar övervikt bland barn, bland annat övervikt hos föräldrarna. Författaren anser dock att amning kan ha betydelse ur folkhälsosynpunkt med tanke på den ökande andelen överviktiga barn. Alla förebyggande åtgärder, hur liten effekt de än må ha, är viktiga. Amning medför dessutom en rad andra fördelar för både barnet och modern.
I en amerikansk studie publicerad 2007 (9), där man följt upp 25 000 kvinnor (Nurses health study) kunde man visa att färre ammade barn var överviktiga upp till femårsåldern men att skillnaderna mellan ammade och flaskuppfödda barn försvann senare i livet.
Det är inte klarlagt varför amning tycks ge ett visst skydd mot övervikt. Flera tänkbara mekanismer har föreslagits. Barn som ammats längre under första levnadsåret har en långsammare tillväxt under senare delen av första levnadsåret än barn som ammats kortare tid (10). Tillväxthastigheten kan vara en del av förklaringen till det som kallas ”programmering”. Programmering syftar på betydelsen av födelsevikt eller nutritionsstatus tidigt i livet och hur det påverkar hälsan senare i livet (11, 12). Amning kan alltså, genom att påverka programmeringen, minska risken för övervikt. En annan möjlig mekanism kan vara att insulinhalten i blodet är högre hos barn som fått modersmjölksersättning än hos barn som ammats (13, 14). Detta kan i sin tur stimulera inlagringen av fett och leda till en tidig utveckling av fettceller. Vidare finns det ett samband mellan ett högt proteinintag i tidig ålder och övervikt (15). Ammade barn har ett lägre proteinintag och därför ett bättre skydd mot att utveckla övervikt. Amning kan också vara relaterat till bättre förmåga att reglera hunger och mättnad hos spädbarn (16).
I en pågående stor EU-studie (17) jämförs barn uppfödda med två olika typer av bröstmjölksersättningar, en med lågt och en med högt proteininnehåll, samt ammade barn. Hypotesen är att skillnaderna som man tidigare sett i förekomsten av övervikt mellan flaskuppfödda och ammade barn kan bero på att bröstmjölken har ett lägre proteininnehåll än bröstmjölksersättningarna. Resultaten hittills visar att en sänkning av proteininnehållet i bröstmjölksersättningar resulterar i samma tillväxtmönster som hos barn som ammats. 990 barn deltog i en 12 månaders intervention. Barnen har följts upp till tvåårsåldern. En fortsatt uppföljning planeras för att se om dessa tidiga effekter även består högre upp i åldrarna.
Andra hälsofördelar med bröstmjölk
I en översiktsartikel från 2007 (18) studerades amningens hälsoeffekter på barnet. Den viktigaste korttidseffekten är skyddet mot olika infektionssjukdomar. Det finns också ett visst stöd för lägre förekomst av inflammatoriska tarmsjukdomar, cancer och typ-1 diabetes hos de ammade barnen. Detta tyder på att amning skulle kunna påverka utvecklingen av barnets immunsystem.
Flera systematiska översiktsartiklar och meta-analyser har genomförts under de senaste åren där man studerat sambandet mellan amning och icke smittsamma sjukdomar. De har visat att blodtryck och kolesterolvärden är något lägre hos de ammade barnen. Man har dock inte kunnat se något samband mellan amning och risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet.
Det finns data som tyder på att amning påverkar barnets tillväxt. Några studier har nämligen kunnat visa att ammade barn är längre som vuxna. Många studier har även visat att amning har en liten positiv effekt på resultat från intelligenstester utförda senare i barndomen.
Referenser
1. Armstrong J, Reilly JJ; Child Health Information Team. (2002) Breastfeeding and lowering the risk of childhood obesity. Lancet, 359(9322):2003-4.
2. Baker JL, Michaelsen KF, Rasmussen KM, Sorensen TI. (2004) Maternal prepregnant body mass index, duration of breastfeeding, and timing of complementary food introduction are associated with infant weight gain. American Journal of Clinical Nutrition. 80(6):1579-88.
3. Bergmann KE, Bergmann RL, Von Kries R, Bohm O, Richter R, Dudenhausen JW & Wahn U. (2003) Early determinants of childhood overweight and adiposity in a birth cohort study: role of breast-feeding. International Journal of Obesity Related Metabolic Disorders. 27(2):162-72.
4. Dietz WH (2001). Breastfeeding may help prevent childhood overweight. The Journal of the American Medical Association, 285 (19), 2506-2707.
5. Grummer-Strawn LM, & Mei Z. (2004) Does breastfeeding protect against pediatric overweight? Analysis of longitudinal data from the centres for disease control and prevention Pediatric Nutrition Surveillance system. Pediatrics, 113; 81-86.
6. Toschke AM, Vignerova J, Lhotska L, Osancova K, Koletzko B & Von Kries R. (2002). Overweight and obesity in 6- to 14-year-old Czech children in 1991: protective effect of breast-feeding. Journal of Pediatrics, 141(6):764-9.
7. Arenz S., Rückerl R., Koretzko B & von Kries R. (2004) Breastfeeding and childhood obesity-a systematic review. International Journal of obesity, 28, 1247-1256.
8. Dewey KG. (2003) Is breastfeeding protective against child obesity? Journal of Human Lactation, 19 (1); 9-18.
9. Michels KB, Willett WC, Graubard BI, Vaidya RL, Cantwell MM, Sansbury LB and Forman MR (2007). A longitudinal study of infant feeding and obesity throughout life course. International Journal of Obesity, 1–8.
10. Atladottir H & Thorsdottir I. (2000). Energy intake and growth of infants in Iceland-a population with high frequency of breast feeding and high birth weight. European Journal of Clinical Nutrition, 54; 695-702.
11. Seckl JR (2004). Prenatal glucocorticoids and long-term programming. European Journal of Endocrinology, 151 Suppl 3; U49-62.
12. McMillen IC, Muhlhausler BS, Duffield JA & Yuen BS (2004). Prenatal programming of postnatal obesity: fetal nutrition and the regulation of leptin sybnthesis and secretion before birth. Proceedings of the Nutrition Society; 63 (3): 405-412.
13. Lucas A, Sarson DL, Blackburn AM, Adrian TE, Aynsley-Green A & Bloom SR (1980). Breast vs. bottle: endocrine responses are different with formula feeding. Lancet, 1; 1267-1269.
14. Lucas A, Boyes S, Bloom SR & Aynsley-Green A. (1981). Metabolic and endocrine responses to a milk feed in six-day-old term infants: differences between breast and cow’s milk formula feeding. Acta Paedtatrica Scandinavica; 70; 195-200.
15. Gunnarsdottir I & Thorsdottir I. (2003). Relationship between growth and feeding in infancy and body mass index at the age of 6 years, International Journal of Obesity Related Metabolic Disorders, 27; 1523-1527.
16. Birch LL & Fisher J (1998). Development of eating behaviors among children and adolescents. Pediatrics, 101; 539-549.
17. The Early Nutrition Programmin project, EARNEST
18. Schack-Nielsen L and Michaelsen KF (2007) Advances in our understanding of the biology of human milk and its effects on the offspring. Journal of Nutrition. Feb;137(2):503S-510S.