Cirka 30 kilo fullt ätbar mat slängs i sophinken varje år, per person. Då är inte det som hälls ut i slasken inräknat. Mycket av maten slängs för att den inte äts upp i tid – vi köper för mycket, glömmer den längst in i kylskåpet och kastar mat som blir över i stället för att äta upp resterna. I genomsnitt skulle varje hushåll kunna spara 5 000 kr per år – det är vad svinnet kostar.
Men svinnet kostar mer än pengar, det kostar också för miljön. Att producera mat orsakar bland annat växthusgaser som påverkar klimatet och bidrar även till övergödning. Allt detta sker i onödan om vi sedan slänger bort maten. Att minska svinnet är därför att göra en insats för miljön.
Planera mera
Här är några enkla åtgärder som kan hjälpa dig att minska svinnet genom bra planering:
- Innan du handlar – titta igenom vad som finns hemma och vad som saknas.
- Köp inte mer än vad du tror att du gör av med innan det blir dåligt. Det gäller särskilt frukt och grönsaker som snabbt förstörs – köp hellre lite men ofta.
- Köp mat med kort datum! Om du vet att du ska äta maten inom en snar framtid kan du göra en insats för miljön genom att köpa mat med kort tid kvar till bäst före-dag. Även frukt och grönsaker som börjar bli lite skrumpna eller fläckiga går bra att använda.
- Om du köper storförpackningar – dela upp i mindre förpackningar och frys in det som inte går åt de närmaste dagarna.
- Ha koll på maten i kylskåpet och frys in mat som börjar bli gammal, om den inte kan ätas upp direkt. Många livsmedel, till exempel mjölk, grädde, ost, smörgåsskinka och matrester, går bra att frysa.
- Gå regelbundet igenom vad som finns i frysen och planera för att äta upp maten i tid. Märk maten med datum och innehåll när du fryser in den.
- När du lagar mat – tänk efter hur mycket du ska äta den aktuella måltiden, om du vill ha rester till ett senare tillfälle och anpassa mängden utifrån det. Eller gör storkok och frys in, gärna i portionsförpackningar.
Ta hand om rester
Mycket av den mat som slängs är just rester. Se resterna som en bonus! Överbliven mat kan bli en perfekt matlåda eller en helt ny maträtt.
Här är några råd om hur du tar hand om dina rester:
- Lägg inte upp för mycket mat på tallriken, ta hellre om. Då kan du spara och äta resterna, man sparar inte gärna mat som blivit över på tallriken.
- Sätt in matrester i kylen så snart som möjligt. Om maten står framme i rumtemperatur mer än ett par timmar kan bakterier hinna växa till. Små mängder varm eller ljummen mat kan ställas in i kylen direkt. Större mängder kan delas upp i mindre behållare så att de svalnar snabbare, eller kylas i vattenbad eller utomhus, om det är kallt. Frys in rester som inte kommer att ätas upp inom de närmaste dagarna.
- Det finns ingen magisk gräns för hur länge rester håller – om de har stått i kylskåp går de bra att äta så länge de luktar och smakar bra och inte har möglat.
För personer som är känsliga för bakterien listeria, det vill säga äldre, personer med nedsatt immunförsvar och gravida, finns särskilda råd som gäller hållbarhet och vissa livsmedel. Läs mer om det på länken till höger.
Det finns tusen sätt att använda rester. Risotto, wok och pyttipanna är bara några exempel på klassisk restmat. På webben och i kokböcker finns många fler recept.
Här är några enkla tips:
- Även små mängder mat, som pasta och ris, är värt att frysa in. Lägg i en burk eller plastpåse och fyll på med mer efter hand.
- Tråkiga ostkanter kan rivas och frysas in och användas till gratäng, paj eller pizza.
- Gör en plockmåltid av många små rester.
- Använd rester till en omelett – det mesta funkar, till exempel kokt potatis, pasta eller ris, överblivet kött, smörgåsmat som börjar bli gammal och skrumpna grönsaker.
- Skrumpna grönsaker, som paprika, morötter, broccoli, går utmärkt att ha i köttfärssås, gryta, gratäng, paj eller soppa.
- Gör en fruktsallad av frukt som börjar bli gammal eller frys in frukten och använd till smoothie.