Livsmedelsverket arbetar för redlighet (ärlighet) i livsmedelshanteringen. Det betyder att ingen ska luras att köpa en vara som inte är vad den utgör sig för att vara. Därför utvecklar vi metoder för artidentifiering. Genom artidentifiering kan vi exempelvis konstatera om oxfilén verkligen utgörs av nötkött eller om en torskförpackning verkligen innehåller torsk och inte någon annan fiskart.
Fusk med kött och fisk är tämligen utbrett. Redan för 20 år sedan misstänkte tullen att tullavgifter för miljontals kronor undanhölls genom att gods som innehöll hästkött märktes om till kött från åsna. Fusket kunde stoppas tack var utveckling av artspecifika metoder på Livsmedelsverket.
Fusk vid import av vildsvin, som var tamsvin, har också hindrats genom utveckling av en specifik DNA-metod för att skilja dessa arter åt. Även export av renkött som i själva verket var hjort uppdagades genom Livsmedelsverkets analyser.
Bland fiskar har fusk framförallt gällt laxfiskar, plattfiskar och torskfiskar. Det utbredda fusket med plattfisk från Stilla havet ledde i början av 1990-talet till en branschöverenskommelse om fisknamn med påföljande sanering av namnfloran och fusket. Numera finns EU-bestämmelser om handelsnamn på fisk och blötdjur.
Genom den begränsade tillgången på torsk dyker andra arter upp under felaktig beteckning. Sådana arter är Alaska pollock, Stillahavstorsk och olika kummelarter liksom Kingclip.
Saluförbud har vid flera tillfällen utfärdats av Livsmedelsverket på grundval av de analyser som gjorts.