Om en vara är tillverkad av flera ingredienser måste dessa anges på förpackningen. Ingrediensförteckningen ska inledas med en rubrik som innehåller ordet "ingrediens".
Ingredienserna ska stå i fallande storleksordning efter den vikt de hade vid tillverkningstillfället. Det betyder att varan innehåller mest av det som står först och minst av det som står sist i ingrediensförteckningen. De exakta mängderna behöver däremot bara anges för ingredienser som är avgörande för konsumentens val, till exempel champinjoner i champinjonsoppa och kött i kalops. Mängden anges i procent.
Råvaror
De råvaror som har använts vid tillverkningen av livsmedlet ska anges med sina namn i ingrediensförteckningen.
Ingen ska vilseledas att köpa en vara som inte är vad den utgör sig för att vara. Via länken till höger på denna sida kan du läsa om Livsmedelsverkets arbete med artidentifiering för att kunna konstatera om exempelvis en torskförpackning verkligen innehåller torsk och inte någon annan fiskart.
Vanligtvis framgår råvarans ursprung av namnet, till exempel nötkött, apelsinjuice och sojaprotein. Detta är särskilt viktigt för allergiker.
För vissa ingredienser får dock gruppbeteckningar användas - oavsett råvarans ursprung. Det kan till exempel stå "vegetabilisk olja" i stället för "solrosolja".
Kryddor får anges som "kryddor" om ingen enskild krydda överstiger två procent av livsmedlets vikt.
Aromer deklareras antingen med sitt eget namn, till exempel "etylvanillin", eller som "arom/aromämne".
Tillsatser
Tillsatser används för att påverka livsmedels hållbarhet, konsistens, smak eller färg. Tillsatser ska finnas med i ingrediensförteckningen och anges med ett funktionsnamn som talar om varför tillsatsen har använts, till exempel "konserveringsmedel" eller "färgämne". Funktionsnamnet ska följas av antingen tillsatsens namn eller E-nummer. Läs mer om tillsatser och E-nummer på länkarna till höger.
Livsmedel som innehåller sötningsmedel ska märkas med uppgiften "innehåller sötningsmedel". På livsmedel som innehåller mer än tio procent sockeralkoholer, till exempel sorbitol eller xylitol, ska det anges att "överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan". Livsmedel som innehåller sötningsmedlet aspartam ska märkas med uppgiften "innehåller en fenylalaninkälla".
Sammansatta ingredienser
Ingredienser, som i sin tur består av flera ingredienser, kan anges med sitt namn i ingrediensförteckningen, följt av en uppräkning av de ingredienser som ingår.
Exempel på sammansatt ingrediens är margarin i bröd.
Nya livsmedel
Livsmedel som tillverkas med ny teknik måste märkas med uppgift om detta om livsmedlet skiljer sig från traditionella livsmedel. Detta kan till exempel bli aktuellt om genmodifierade organismer använts vid tillverkningen.
Främmande ämnen
Vissa främmande ämnen kan förekomma i livsmedel, som mögelgifter i nötter och rester av bekämpningsmedel i frukt. Sådana ämnen deklareras inte. Såväl inhemska som importerade produkter kontrolleras för att säkerställa att halterna är betryggande låga.
Information till allergiker
Det finns livsmedel som är märkta till exempel "glutenfritt" eller "mjölkfritt" och som vänder sig till personer med överkänslighet mot livsmedel.
Det finns krav på att när vissa allergiframkallande ämnen, så kallade allergener, använts vid tillverkningen av livsmedel så ska detta anges i märkningen, i livsmedlets namn eller i ingrediensförteckningen. De allergener som alltid ska framgå av märkningen är:
- spannmål, som innehåller gluten (det vill säga vete, råg, korn, havre, spelt, kamut, eller korsningar mellan dem)
- kräftdjur
- ägg
- fisk
- jordnötter
- sojabönor
- mjölk, laktos
- nötter, det vill säga mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel, makadamianöt och Queenslandnöt
- selleri
- senap
- sesamfrön
- svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 10 mg/kg eller 10 mg/liter
- lupin
- blötdjur (snäckor, musslor och bläckfisk)
Det finns fler ingredienser än så som är allergena, men det är dessa som är utpekade med speciellt märkningskrav.