Hur ska livsmedlet tillagas?
Ibland behövs en bruksanvisning på livsmedel. Det kan vara upplysningar om hur livsmedlet ska tillagas, tinas eller spädas.
Små förpackningar
Mycket små förpackningar behöver inte märkas med lika många uppgifter som större förpackningar. I de flesta fall räcker det med livsmedlets beteckning, vikten eller volymen på livsmedlet och datumangivelse. Ämnen som kan framkalla allergier, till exempel spannmål som innehåller gluten, ska alltid anges.
Att kunna spåra livsmedelspartier
Viss märkning riktar sig inte till konsumenten, utan till exempel till företagen själva samt till dem som ska utföra kontrollen. De flesta livsmedel ska vara märkta med en kod eller ett datum - ofta tillsammans med bokstaven "L" - som ska kunna användas för att snabbt spåra ett livsmedelsparti som på något sätt visat sig vara en hälsorisk. På kött-, mjölk-, ägg- och fiskprodukter finns dessutom ett kontrollmärke som visar var produkten är tillverkad/förpackad.
Ytterligare märkningsregler
Det finns ytterligare märkningsregler för en mängd livsmedel.
Nyckelhål
För att man ska hitta de hälsosamma produkterna inom olika kategorier av livsmedel kan dessa märkas med ett nyckelhål i grönt eller svart. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets varumärke och får användas på livsmedel som har låg halt av fett, socker, salt eller en hög halt av kostfibrer.
Livsmedel för särskilda näringsändamål
Sådana produkter skiljer sig från vanliga livsmedel genom särskild tillverkning eller sammansättning. Produkterna ska vara märkta med den särskilda näringsmässiga egenskapen i anslutning till beteckningen, till exempel "glutenfritt".
Skyddade beteckningar
Inom EU finns ett system för att skydda beteckningar på särskilda produkter. Ett livsmedel med "skyddad ursprungsbeteckning" (SUB) ska i fråga om råvaror och/eller tillverkning helt vara beroende av den region där det framställs. Exempel på sådana produkter är "Prosciutto di Parma", "Parmigiano Reggiano" och "Kalamataoliver".
Ett livsmedel med en "skyddad geografisk beteckning" (SGB) ska tillverkas efter en metod som förknippas med den region vars namn det bär. Exempel är "Svecia", "Jambon de Bayonne" och "Skånsk spettekaka".
Ett särartsskyddat livsmedel får betecknas som "garanterad traditionell specialitet" (GTS) om det har egenskaper som skiljer det från liknande produkter och tillverkas på ett traditionellt sätt enligt en specifikation. Exempel är "Mozzarella", "Falukorv" och "Hushållsost".
Det finns symboler som får användas för dessa tre typer av produkter.
Ekologiskt
Inom EU finns också regler för vilka livsmedel som får kallas ekologiska. De organisationer i Sverige som arbetar med ekologisk odling kan dock ställa högre krav för att deras logotyper ska få användas.