– Det finns inte genmodifierat kött i svensk handel. Reglerna om märkning av livsmedel finns för att konsumenterna inte ska bli vilseledda. Livsmedelsverket anser att märkningen ”GMO-fritt” lurar konsumenten att tro att bara det märkta köttet är fritt från GMO, säger Inger Andersson, generaldirektör på Livsmedelsverket.
Grundprincipen för livsmedelsmärkning är att allt som finns i ett livsmedel ska stå angivet på förpackningen. Det är för att konsumenten ska kunna vara säker på vad man äter och kunna välja bort ett livsmedel som innehåller sådant man inte vill ha. Om ett livsmedel är genmodifierat eller innehåller genmodifierade ingredienser ska det tydligt framgå på förpackningen.
– Tanken bakom Livsmedelsverket ståndpunkt är att stödja konsumenten. Det finns inte genmodifierat kött, mjölk, ägg eller fisk i svensk handel. Då är det vilseledande att märka visst kött som GMO-fritt, eftersom konsumenterna då luras att tro att kött som inte märkts skulle vara genmodifierat, säger Inger Andersson.
Kött från djur som ätit genmodifierat foder förekommer i Sverige, men de modifierade generna går inte över i köttet. En gris som äter genmodifierad soja förblir alltså en vanlig gris och köttet blir inte genmodifierat.
– Allt GMO-foder är utvärderat med avseende på livsmedelssäkerhet. Man blir inte sjuk av att äta mat från djur uppfödda på GMO. Däremot har vi förståelse för att konsumenter av andra skäl vill veta om djuren fått GMO-foder eller inte. Det är inte självklart hur sådan information till konsumenten ska utformas för att inte riskera att bli vilseledande och det är nödvändigt att föra en dialog om det både med branschen och andra myndigheter, säger Inger Andersson.
För att inte konsumenten ska bli vilseledd eller lurad är huvudregeln att märkningen ska visa vad ett livsmedel innehåller – inte vad det inte innehåller. Undantaget är till exempel information om att ett livsmedel är fritt från ingredienser som kan ge överkänslighetsreaktioner. Bröd utan gluten får till exempel märkas som glutenfritt.
Fakta - GMO:
| • |
GMO-grödor odlas på 134 miljoner hektar i världen av 14 miljoner bönder i 25 länder. |
| • |
De vanligaste genmodifierade grödorna är soja och majs. |
| • |
De vanligaste tillförda egenskaperna genom genetisk modifiering är tålighet mot vissa ogräsmedel och inbyggt motstånd mot insektsangrepp. Exempel på nya egenskaper är A-vitaminberikning och tålighet mot torka. |
| • |
EU har världens strängaste lagstiftning vad gäller godkännande av GMO. |
| • |
I EU är 24 olika GMO-sorter godkända för användning i livsmedel och foder. De har bedömts av EU:s vetenskapliga panel som säkra för människors och djurs hälsa. |
| • |
GMO-foder används i stora delar av EU. Sverige och Finland har en begränsad import av GMO-soja. I Norge används inget GMO-foder. |
| • |
I Sverige finns inga GMO-märkta livsmedel i de stora livsmedelskedjorna. De GMO-märkta livsmedel som förekommer är importerade från USA. |
Källa: Livsmedelsverket, Jordbruksverket och ISAAA. Se länkar till höger.