Det är många som är inblandade i vattnets väg från vattentäkt och brunn till konsumenternas kranar i Sverige. I dag delas det centrala myndighetsansvaret för dricksvatten mellan Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, vattenmyndigheterna, Socialstyrelsen, Boverket och Livsmedelsverket. Fler än fem olika departement har hand om dricksvattenfrågor i Sverige. Sedan 2009 är det Livsmedelsverkets ansvar att samordna dricksvattenfrågor i Sverige.
Bakgrund till uppdraget
Ett förändrat klimat kan enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) leda till att vi inte klarar vår dricksvattenförsörjning. Extrema väderhändelser med ökad nederbörd, risk för ras och skred, kan komma att ställa stora krav på dricksvattenproduktionen i framtiden. Dessa risker kräver en övergripande samordning av det delade myndighetsansvaret.
Regeringen har därför prioriterat dricksvatten och utsett Livsmedelsverket till samordnande myndighet för dricksvattenfrågor på nationell nivå. Förslaget presenterades i ”En sammanhållen klimat- och energipolitik: Klimat” (prop. 2008/09:162), som antogs av riksdagen i juni 2009. Samordningsansvaret har även införts i Livsmedelsverkets instruktion.
Beslutet från regeringen baseras på att riskerna för smittspridning och förorening av dricksvattentäkter kan bli stora i framtiden. De förutser åtgärder som innebär stora kostnader för att garantera Sveriges dricksvattenförsörjning. Regeringens bedömning var att det var naturligt att ge Livsmedelsverket detta ansvar eftersom nationell regelutveckling och tillsyn över dricksvatten ingår i Livsmedelsverkets nuvarande uppdrag.
Samordningsansvaret omfattar flera uppgifter och även andra aktörer än de centrala myndigheterna ska bjudas in att delta. Bland annat nämns att Livsmedelsverket ”ska verka för en koordinerad offentlig förvaltning som är ändamålsenlig för vad som kommer att krävas på dricksvattenområdet till följd av ett förändrat klimat”. Dessutom betonas att Livsmedelsverket ska vara ”pådrivande och inriktande när det gäller forskning och utveckling till stöd för klimatanpassning inom dricksvattenområdet” samt arbeta med informationsinsatser.
Nationellt nätverk för dricksvatten
Under tidsperioden december 2009 till och med februari 2010 kartlade Livsmedelsverket pågående nationell samordning som berör dricksvattenområdet. Analysen påvisade att dagens arbete inte var tillräckligt fokuserat och systematiskt. Dessutom ansåg intervjupersonerna att arbetet saknade en helhetssyn på dricksvattenkedjan från täkt till kran. Kartläggningen gav rekommendationer om hur det framtida arbetet skulle kunna struktureras genom olika samordningsmodeller.
Våren 2010 initierades därför ett Nationellt nätverk för dricksvatten. Nätverkets medlemmar består av sektorsansvariga myndigheter och berörda branschorganisationer; Boverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Vattenmyndigheterna (representerade genom länsstyrelserna), Svenskt Vatten samt Sveriges kommuner och landsting.
I nätverket finns en styrgrupp med representanter på hög nivå, GD eller motsvarande. Under styrgruppen finns en koordineringsgrupp där en till tre representanter finns med från respektive aktör. Livsmedelsverket har av nätverket fått i uppdrag att ha den ledande och samordnande rollen i arbetet. Till stöd för detta ansvar har myndigheten etablerat en samordningsfunktion som leds av den nationella dricksvattensamordnaren.
Nätverket har initierat tre arbetsgrupper för att driva samordningsarbetet på dricksvattenområdet. Arbetsgrupperna omfattar, utöver nätverkets medlemmar, flera målgrupper på nationell, regional och lokal nivå. Dessa tre tematiska grupper fokuserar på FoU, planering och krisberedskap, varav dricksvatten och krisberedskap är operativ sedan tidigare (f.d. SAMVA). Nätverkets fasta struktur kan även kompletteras med referensgrupper.
Gemensamma dokument har utarbetats för nätverket under 2010. Dessa dokument är verktyg för att erhålla ett arbete som är välfokuserat, systematiskt och applicerar helhetssynen från täkt till kran. De gemensamma dokumenten ger nätverket fokus för det långsiktiga arbetet (strategi), en struktur för sin organisation (handlingsplan) och tydlig verksamhet i relation till definierade mål (verksamhetsplan). Genom styrdokumenten kan även samverkan med departement och riksdag utvecklas vidare. Dokumenten finner du under fliken ”Läs mer”.