Många livsmedel innehåller tillsatser av olika slag
Tillsatser kan vara ämnen:
- som gör att livsmedlet håller bättre.
- som gör livsmedlet tjockare eller tunnare.
- som ger livsmedlet en bättre färg, bättre smak eller lukt.
Vi använder även tillsatser i den mat
som vi lagar hemma.
Det kan till exempel vara socker, salt, kryddor
eller färg.
En tillsats måste vara godkänd för att få användas.
EU-kommissionen godkänner
Det finns särskilda EU-regler
för hur mycket tillsatser det får finnas i livsmedel.
Endast tillsatser som inte är farliga och som är
av värde för konsumenten blir godkända.
Ingrediensförteckning (Innehållsförteckning)
Allt som finns i ett livsmedel måste stå i ingrediensförteckningen.
Först ska stå det som det finns mest av.
Det ska alltid stå i ingrediensförteckningen (innehållsförteckningen)
på livsmedlet vilka tillsatser som finns.
Det är frivilligt att skriva om tillsatsen kommer från djur
eller växter.
E-nummernyckeln
De flesta tillsatser har ett nummer, ett E-nummer.
Bokstaven E talar om att EU har godkänt den.
E-numret används mycket även i länder utanför EU.
Färgämnen
Man tillsätter ofta färgämnen
för att livsmedlet ska ha den färg det hade
innan man tillverkade eller lagrade livsmedlet.
En del färgämnen används för att livsmedlet
ska se godare ut.
Det finns naturliga färgämnen,
som kommer från djur eller växter.
En del färgämnen är konstgjorda.
Konserveringsmedel
Mat som förvaras länge blir till slut förstörd
av bakterier och mögel.
Den kan bli farlig att äta.
Förr torkade, rökte eller saltade man mat
för att den skulle hålla längre.
Nu kan man också djupfrysa eller tillsätta konserveringsmedel
för att maten ska hålla längre.
Det finns omkring 45 olika konserveringsmedel
som kan användas i livsmedel.
Ibland måste man tillsätta flera konserveringsmedel
i ett livsmedel för att det ska hålla länge.
Antioxidationsmedel
Antioxidationsmedel används
för att fett inte ska härskna
och för att frukt inte ska förändra färg.
Ett skalat äpple blir ju brunt om det får ligga i luften.
Det kan man hindra genom att hälla på citronsaft
och ett sådant ämne ingår i antioxidationsmedel
till frukt och saft.
Förtjockningsmedel
Vissa livsmedel behöver förtjockningsmedel,
för att inte bli för tunna.
Emulgeringsmedel
Emulgeringsmedel används för att fett och vatten
ska kunna blandas. Det används i till exempel majonnäs.
Stabiliseringsmedel
Stabiliseringsmedel används för att till exempel
jordgubbarna inte ska flyta upp i jordgubbssylten.
Sötningsmedel
Det finns flera olika slags sötningsmedel.
Det finns sötningsmedel
som inte finns i naturen.
Ett exempel är cyklamat,
som används i desserter, drycker, sylt med mera.
Andra exempel är sukralos och aspartam.
Olika sötningsmedel är olika söta.
Klumpförebyggande medel
En del torra livsmedel kan klumpa sig.
Det kan vara salt, florsocker, pulversoppor med mera.
Då tillsätter man klumpförebyggande medel.
Ytbehandlingsmedel
Ytbehandlingsmedel används för att till exempel färska frukter
ska vara blanka och för att skydda dem.
Aromämnen
Aromämnen och smakämnen tillsätts i livsmedel
för att få fram en viss lukt eller smak.
Det finns naturliga aromämnen och konstgjorda.
Det finns flera tusen aromämnen.
De flesta finns i naturen.
Tillsatser och överkänslighet
Det är ovanligt att man inte tål tillsatser.
För den som är allergisk redan kan eksem
och nässelfeber bli värre av tillsatser.
En del tål inte bensoesyra och salicylsyra,
som finns naturligt i vissa bär.
De som har astma kan vara överkänsliga mot sulfit.
Sulfit är ett konserveringsmedel
Lysozym är gjort av ägg och kan finnas
i ost.
Många som inte tål ägg tål inte heller lysozym.
Karmin är ett rött färgämne
och kan ge svåra allergibesvär.
Glutamat kan finnas i asiatisk matlagning.
En del kan få huvudvärk, svettas och må illa av det.
En del förtjockningsmedel
görs av baljväxter.
De som inte tål det
kan bli sjuka av sådana medel.