En viktig orsak till det är att finns ett regelsystem för det kommunala vattnet med krav på kvalitet, kontroll och åtgärder. Sådana bindande regler saknas för brunnsvatten. Det är upp till brunnsägaren själv att ta initiativ till undersökningar och åtgärder för att lösa kvalitetsproblem.
Livsmedelsverket ansvarar för allmänt dricksvatten
Livsmedelsverket har ett centralt tillsynsansvar för det kommunala dricksvattnet.
Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, senast omtryckt (LIVSFS 2005:10), innehåller gränsvärden för mikrobiologiska och kemiska ämnen i vattnet samt krav på skydd, beredning, kvalitet, kontroll, provtagning och åtgärder av allmänt dricksvatten.
Av Sveriges 9 miljoner invånare får ca 7,5 miljoner personer dricksvatten från kommunala vattenverk.
Socialstyrelsen ansvarar för brunnsvatten
Socialstyrelsen svarar för frågor om dricksvatten i enskilda brunnar.
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten med ändring (SOSFS 2003:17) innehåller riktvärden för mikrobiologiska och kemiska ämnen i vattnet samt rekommendationer för skydd, beredning, kvalitet, kontroll, provtagning och åtgärder av enskilda brunnar.
Socialstyrelsen genomförde ett nationellt tillynsprojekt under år 2007 om dricksvatten från ca 5 000 enskilda brunnar. Rapporten publicerades i maj 2008 och visade att ca 20 % av vattenanalyserna var tjänliga och en lika stor andel var otjänliga.
Länk till rapporten
Länk till Socialstyrelsen
Undersökning av brunnar
Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Statens strålskyddsinstitut (SSI) har undersökt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller från drygt 700 enskilda bergborrade brunnar. Rapporten publicerades i april 2008
Länk till rapporten
Länk till Strålsäkerhetsmyndigheten
Länk till Sveriges geologiska undersökning