Bly i viltkött - Livsmedelsverket

Bly i viltkött

Viltkött är magert kött, innehåller litet kolesterol och är en värdefull källa till näringsämnen (spårämnen). Tyvärr har det visat sig att när blyammunition används vid jakt kan det innebära att de som ofta äter viltkött riskerar att få i sig höga halter av bly om köttet inte skottrensats på rätt sätt. Vid flera studier har det visat sig att man kan hitta kraftigt förhöjda halter bly i området runt sårkanalen på vilt skjutet med blykulammunition och man har också sett att konsumenter som äter viltkött ofta har förhöjda halter bly i blodet.


 

Höga blyhalter närmast sårkanalen

Livsmedelsverket har tillsammans med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Svenska Jägareförbundet, genomfört undersökningar för att se hur mycket, till synes opåverkat kött, runt sårkanalen som behöver skäras bort för att minska risken för att få i sig höga halter av bly vid konsumtion. Sårkanalen är det område som har synlig påverkan av skottet och består av blodsprängt kött och slamsor. Men, även till synes opåverkat kött utanför sårkanalsområdet kan innehålla blyfragment.
Resultaten från undersökningen visar att kött från delar som ligger 10 cm eller närmare påverkat kött runt sårkanalen innehåller blyhalter som överstiger den tolerabla blyhalten och därför kan innebära hälsorisker för konsumenten på sikt. Undersökningsrapporten Bly i viltkött del 1: Ammunitionsrester och kemisk analys hittar du till höger under fördjupning.


 

Högre blyhalter i blodet hos de som äter viltkött ofta

Livsmedelsverket har även genomfört undersökningar bland jägarfamiljer som äter viltkött ofta. Undersökningen visar att personer som äter viltkött två gånger i månaden eller oftare har högre halter bly i blodet än personer som aldrig äter viltkött. Även en norsk studie visar att konsumenter som äter viltkött en gång eller mer i månaden, särskilt viltfärs, har högre halter bly i blodet. Läs mer om undersökningen i rapporten Bly i viltkött del 2: Halter av bly i blod hos jägarfamiljer under Fördjupad information till höger.

 

Rekommendationer för att undvika bly från viltkött

 

Råd för jägare:
Sårkanalen efter kulan (kött som ser påverkat eller blodsprängt ut) och ytterligare minst 10 cm synligt opåverkat kött runt sårkanalen/er skärs bort och kasseras i samband med uppslaktning och rensning av slaktkroppen. Detta kött ska inte användas som mat till människor eller djur. Att skära bort med denna marginal gör att halten av bly i köttet kan minska med upp till 1000 gånger.


Även i blyhagelskjutet vilt bör påverkat eller blodsprängt kött rensas och synliga hagel ska plockas bort. Vid jakt med blyhagelammunition bör jaktpatroner användas då sportskyttepatroner visat sig släppa ifrån sig mer bly.


Genom att använda annan ammunition än blyammunition undviker man helt risken för bly i viltkött.

 

Råd för konsumenter:

Undvik att äta viltkött närmast sårkanalen (kött som är påverkat av kulan och är blodsprängt) och ytterligare minst 10 cm kött runt sårkanalen när djuret skjutits med blykulammunition. Kött som färs och grytbitar har ofta större sannolikhet att komma från området kring sårkanalen.


Andra köttdelar av viltet som stek, filé, hals, lår och ben (lägg) bedöms inte ha förhöjda halter av bly och kan därför konsumeras som de är.


 

Vad gäller för barn, gravida och kvinnor som planerar att bli gravida?

Små barn och foster är känsligare för bly än vuxna. Om djuret är skjutet med blykulammunition rekommenderas att endast äta kött som har minst en marginal på 10 cm till det synligt påverkade köttet som ligger närmast sårkanalen.

Om köttet kommer från områden som ligger närmare än 10 cm till sårkanalen och påverkat kött, eller om du är osäker på vilken marginal till sårkanalen köttet har, rekommenderar Livsmedelsverket att barn under sju år och kvinnor som är eller planerar att bli gravida (tre månader innan man slutar med preventivmedel) att helt undvika att äta till exempel färs och grytbitar. Andra kan äta köttet högst en gång i månaden.


 

Mitt barn har ätit viltfärs en gång i veckan – behöver jag vara orolig för det?

Nej, man behöver inte vara orolig. Däremot bör barnet undvika att i fortsättningen äta till exempel färs eller grytbitar som tagits från områden som ligger närmare sårkanalen och påverkat kött än 10 cm. Om du inte känner till hur nära sårkanalen köttet kommer ifrån bör barnet inte äta köttet. Bly finns i låga halter i många av våra vanliga livsmedel och därför är det viktigt att undvika det bly man kan, på ett enkelt sätt.
 

Jag är gravid och har ätit viltfärs många gånger – behöver jag vara orolig för det?

Nej, man behöver inte vara orolig. Däremot bör du undvika att i fortsättningen äta till exempel färs eller grytbitar som tagits från områden som ligger närmare sårkanalen än 10 cm. Om du inte känner till hur nära sårkanalen köttet kommer ifrån bör du inte äta köttet. Bly finns i låga halter i många av våra vanliga livsmedel och därför är det viktigt att undvika det bly man kan, på ett enkelt sätt.

 

Vad gäller för jägarfamiljer och andra som äter mycket vilt?

Vårt råd är att för vilt som skjutits med blykulammunition att endast äta kött som har skurits ut med god marginal till sårkanalen, minst 10 cm från sårkanalen och påverkat kött.

 

Hur kan man undvika att viltkött innehåller bly?

Genom att följa rådet om att endast äta viltkött som har en marginal på minst 10 cm från sårkanalen och påverkat kött som beskrivits här undviker du att få i dig höga halter av bly.  Att använda en annan typ av ammunition än blyammunition är ett sätt. 

 

Bör jag slänga viltköttet som jag har i frysen?

Det kött som redan finns i frysar som kan misstänkas innehålla förhöjda blyhalter behöver ur ett riskperspektiv inte kasseras. Denna relativt sett kortvariga konsumtion av redan styckat kött bedöms inte utgöra en betydande risk för förhöjd blyhalt i blodet. Det är dock viktigt att konsumtionen av detta kött bör begränsas till högst 1 gång per månad tills frysen är tom på dessa köttbitar. Barn under 7 år och de som är gravida, eller planerar att bli gravida, ska dock helt undvika konsumtion av detta kött. 
 

Var finns bly?

Bly finns överallt i miljön, i luft, mark och vatten. Bly finns även i de flesta livsmedel, men i låga halter. Det mesta av blyet man får i sig kommer därför från livsmedel som man äter ofta, som spannmål, vegetabilier och dryck. Skaldjur, lever från vilt och vissa vildväxande svampar kan innehålla förhöjda halter bly, men även viltkött som är skjutet med blyammunition.
Halten av bly i blodet har minskat kraftigt hos svenskarna i och med att användningen av bly i bensin fasades ut.

 

Är det farligt med bly?

Långtidsexponering för bly kan påverka hjärnan, hjärt- och kärlsystemet och njurarna. Effekter på hjärnan hos foster och små barn är den känsligaste effekten, dvs. den som uppträder vid de lägsta exponeringsnivåerna. Detta kan påverka den mentala utvecklingen hos foster och små barn vilket kan leda till en lägre intelligenskvot (IQ). Hos vuxna anses de känsligaste effekterna vara kronisk njursjukdom och påverkan på blodtrycket.


Det finns flera studier som mätt blyhalter i blod hos vuxna och barn och generellt kan det sammanfattas att nivåerna har minskat dramatiskt sedan 1970-talet, att halterna i Sverige är något lägre än i övriga Europa och att halterna hos barn är lägre än hos vuxna. Den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa anser att exponeringen för foster och barn i Europa är nära eller över de nivåer som anses kunna ge negativa hälsoeffekter, varför det är därför viktigt att blyhalterna fortsätter att sjunka i livsmedel och i miljön.


Blyförgiftning kan uppstå om man utsätts för mycket höga blyhalter. Det ger diffusa symtom som trötthet, förstoppning och dålig aptit. Dessutom kan de röda blodkropparna påverkas, vilket kan resultera i blodbrist. Höga exponeringar kan även medföra att nervfunktionen i extremiteterna förloras, vilket kan leda till partiell förlamning. Dessa effekter uppkommer dock inte vid exponering via maten, eftersom exponeringen då är betydligt lägre.

Uppdaterad: 2013-08-27