Bly i viltkött - Livsmedelsverket

Bly i viltkött

Livsmedelsverket har undersökt färs från älg som har skjutits med blykulammunition. Resultaten visar att kött från delar som ligger nära sårkanalen kan innehålla förhöjda halter bly. Troligen gäller detta även annat viltkött som skjutits med blykulammunition.

 

Personer som äter viltkött en gång eller mer i månaden har också högre halter bly i blodet än andra. Det visar en undersökning från Livsmedelsverket. Även en norsk studie visar att konsumenter som äter viltkött en gång eller mer i månaden, särskilt viltfärs, har högre halter bly i blodet. Läs mer om undersökningarna under Fördjupad information till höger.

 

Råd om viltfärs

För de flesta innebär det ingen risk för hälsan att äta sådant kött en gång per vecka. Undantaget är små barn (under sju år) och kvinnor som är eller planerar att bli gravida. Eftersom de är särskilt känsliga bör de undvika att äta kött som kan innehålla förhöjda blyhalter oftare än någon gång per år. Däremot behöver man inte begränsa konsumtionen av helt kött, som stek och filé, eftersom risken att det ska innehålla blyfragment är mycket liten. En större studie av halten bly i blodet hos svenska jägarfamiljer, som ofta äter mycket viltkött, pågår under 2013. Läs mer om studien till höger. När denna studie är sammanställd kommer Livsmedelsverket att se över råden om bly viltkött.

 

Vilka delar av köttet kan innehålla förhöjda blyhalter?

När blykulor används sprids blyfragment till köttet i närheten av sårkanalen. Köttet närmast detta område skärs vanligen bort, men det som är kvar används till exempel till färs och grytbitar. I sådant kött är risken stor att det finns kvar blyfragment. Däremot är risken mycket liten att helt kött, som stek och filé, innehåller blyfragment.


Svenska Jägareförbundet har tagit fram nya råd om hur man hanterar köttet för att minska risken att blyfragment sprids till omgivande kött. Se länk till höger.

 

Ska jag sluta äta viltkött?

Nej, men för det flesta innebär det att man inte bör äta till exempel färs eller grytbitar oftare än en gång per vecka. Däremot behöver man inte begränsa konsumtionen av helt kött, som stek och filé, eftersom risken att det ska innehålla blyfragment är mycket liten.
 

Vad gäller för barn, gravida och kvinnor som planerar att bli gravida?

Små barn och foster är känsligare för bly än vuxna. Vi råder därför barn under sju år och kvinnor som är eller planerar att bli gravida (tre månader innan man slutar med preventivmedel) att undvika att äta till exempel färs och grytbitar oftare än någon gång per år, Undantaget är förstås om man vet att köttet, med god marginal, inte gränsar till sårkanalen. Däremot går det bra att äta viltkött från delar som inte gränsar till sårkanalen, till exempel stek och filé, så ofta man vill.
 

Mitt barn har ätit viltfärs en gång i veckan – behöver jag vara orolig för det?

Nej, man behöver inte vara orolig. Däremot bör barnet undvika att i fortsättningen äta till exempel färs eller grytbitar oftare än någon gång per år, tills barnet är sju år. Bly finns i låga halter i många av våra vanliga livsmedel och därför är det viktigt att undvika det bly man kan, på ett enkelt sätt.

 

Jag är gravid och har ätit viltfärs många gånger – behöver jag vara orolig för det?

Nej, man behöver inte vara orolig. Däremot bör du undvika att i fortsättningen äta till exempel färs eller grytbitar oftare än någon gång per år. Bly finns i låga halter i många av våra vanliga livsmedel och därför är det viktigt att undvika det bly man kan, på ett enkelt sätt.


 

Vad gäller för jägarfamiljer och andra som äter mycket vilt?

Vårt råd är att personer som äter mycket viltkött begränsar sin konsumtion av till exempel färs och grytbitar till högst en gång per vecka. Undantaget är förstås om man vet att köttet, med god marginal, inte gränsar till sårkanalen. Däremot går det bra att äta viltkött från delar som inte gränsar till sårkanalen, till exempel stek och filé, oftare än en gång per vecka. För barn under sju år och kvinnor som är eller planerar att bli gravida gäller särskilda råd, se ovan.


 

Hur kan man undvika att viltkött innehåller bly?

Att använda en annan typ av ammunition än blyammunition är ett sätt. Det handlar också om att stycka djuret på rätt sätt, så att blyfragment skärs bort. Svenska Jägareförbundet har tagit fram råd kring detta, se länk till höger.

 

Livsmedelsverket ska, tillsammans med SVA och Jägareförbundet, bland annat göra en uppföljande studie för att se med vilken marginal köttet runt sårkanalen behöver skäras bort för att blyfragment inte ska finnas kvar. Utifrån det kan vi förhoppningsvis ge mer detaljerade råd till jägare och vilthanteringsanläggningar. Detta är dock en mycket komplex fråga som det kan vara svårt att ge exakta svar på. Läs mer om undersökningen på länken till höger.
 

Var finns bly?

Bly finns överallt i miljön, i luft, mark och vatten. Bly finns även i de flesta livsmedel, men i låga halter. Det mesta av blyet man får i sig kommer därför från livsmedel som man äter ofta, som spannmål, vegetabilier och dryck. Skaldjur, lever från vilt och vissa vildväxande svampar kan innehålla förhöjda halter bly, men även viltkött som är skjutet med blyammunition.
Halten av bly i blodet har minskat kraftigt hos svenskarna i och med att användningen av bly i bensin fasades ut.

 

Är det farligt med bly?

Om man utsätts för förhöjda doser bly under många år kan det skada nervsystemet. Man har sett ett visst samband mellan långvarig exponering och försämrad IQ. Foster och små barn är känsligast för bly, eftersom deras hjärna och nervsystem utvecklas och därför är känsligare för påverkan. De effekter man kan se är fördröjd utveckling, lägre IQ och beteendestörningar. Bly kan även ge effekter på blodtrycket och påverka njurarna.

 

Akut blyförgiftning kan uppstå om man utsätts för mycket höga blyhalter. Det ger diffusa symtom som trötthet, förstoppning och dålig aptit. Bly skadar de röda blodkropparna, vilket kan leda till blodbrist.

 

Uppdaterad: 2013-08-27