Livsmedel och näringsvärden
Livsmedelsdatabasen ska spegla det svenska livsmedelsutbudet. Databasen måste ständigt uppdateras eftersom en rad nya livsmedel lanseras varje år samtidigt som ingredienser och tillverkningsprocesser byts ut i befintliga livsmedel. Näringsvärdena i livsmedelsdatabasen kommer från:
- Analyser – de flesta svenska baslivsmedel är analyserade på svenska laboratorier med kvalitetsäkrade analysmetoder (se metodprinciper).
- Inlånade värden – för vissa livsmedel har näringsvärden lånats in från livsmedelsindustrin eller andra länders databaser.
- Skattade värden – för vissa livsmedel har näringvärden skattas vilket innebär att vissa näringsvärden förts över från likartade livsmedel till exempel vitling från torsk och kycklinglår med skinn från hel kyckling med skinn. Det kan också vara näringsämnen som inte finns i det specifika livsmedlet och därför inte analyserats.
Ursprunget till näringsvärdet framgår alltid på sökformuläret. I exemplet nedan finns både skattade värden (D-vitamin) och analyserade värden (alfa-tokoferol, dvs E-vitamin).
Kvalitét
För att uppehålla kvaliteten på en nationell livsmedelsdatabas krävs ett omfattande kontaktnät med nationella producenter och laboratorier. Den intensiva forskning som bedrivs om näringsämnens inverkan på kroppen måste följas för att möta behov av data i ett senare skede. Samarbete med nordiska och internationella producenter av livsmedelstabeller pågår och behovet ökar. Syftet är att harmonisera och standardisera provtagningstekniker, analysmetoder och kvalitetskrav för att lättare kunna göra jämförelser och utbyta data.