Rekommendationer för näringsriktig mat och daglig fysisk aktivitet i Norden

Ökad fysisk aktivitet i kombination med bra matvanor är innebörden av den senaste upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna (NNR). I rapporten ges det vetenskapliga underlaget till rekommendationerna om en näringsmässigt bra sammansatt kost och ökad fysisk aktivitet.

Rekommendationerna för andelen och typen av fett, kolhydrater och protein står sig, trots de senaste årens diskussion om bl.a. kolhydratreducerade koster. Minst 30 minuter extra fysisk aktivitet om dan rekommenderas - 60 minuter för barn och ungdomar.

Vetenskapligt underlag till NNR

NNR 2004 baseras på aktuell vetenskap och forskning och tar hänsyn till matvanor och hälsoförhållanden i de nordiska länderna. I boken beskrivs det vetenskapliga underlaget för att fastställa rekommendationerna för de olika näringsämnena. För varje näringsämne beskrivs dess funktion, omsättning och konsekvenser av för lågt eller för högt intag. Vidare beskrivs de specifika kriterier som använts för att fastställa det rekommenderat intaget.

Nya områden som tas upp är fysisk aktivitet och livsmedelsbaserade rekommendationer. Det senare ger en översikt av kunskapsläget om sambandet mellan konsumtion av några livsmedelsgrupper och risken för att utveckla olika sjukdomar.

Fysisk aktivitet

I NNR beaktas fysisk aktivitet tillsammans med olika kostfaktorer. I boken beskrivs betydelsen av adekvat fysisk aktivitet för att bibehålla god hälsa. En rad studier talar för att adekvat fysisk aktivitet kan minska risken för flera av våra vanligaste välfärdssjukdomar.

För vuxna rekommenderas daglig fysisk aktivitet av måttlig eller intensiv intensitet om minst 30 minuter utöver normal daglig rörelse (tabell 1). Ytterligare fysisk aktivitet är fördelaktigt och minst 1 timmes aktivitet per dag är sannolikt gynnsamt för att förebygga övervikt. Barn och ungdomar rekommenderas minst 60 minuter fysisk aktivitet av varierade karaktär per dag.

Tabell 1. Rekommendationer om fysisk aktivitet i NNR 2004

Mer kostfibrer och mindre mättat fett

Liksom tidigare upplagor läggs stor vikt på kostens sammansättning, det vill säga fördelningen mellan energigivande näringsämnen, typen av fett och kolhydrater. En begränsning av intaget av mättade fettsyror och transfettsyror till omkring 10 % av det totala energiintaget (E%) och av det totala fettintaget till 25-35 E% är fortsättningsvis av stor betydels, samtidigt med en ökning av intaget av bra kolhydrater och kostfibrer. En begränsning av intaget av raffinerat socker till högst 10 E% rekommenderas även.

Vitaminer och mineralämnen

Jämfört med föregående upplaga rekommenderas bl.a. högre intag av vitamin C för vuxna och av vitamin D för barn och vuxna (tabell 2). För folat har rekommendationen höjts för alla kvinnor i barnafödande ålder och för gravida och ammande.

Tabell 2. Några nyheter och förändringar i NNR 2004 jämfört med NNR 1996

RI = rekommenderat dagligt intag

Livsmedelsbaserade kostråd

NNR innebär i praktiken att konsumtionen av grönsaker, frukt och bär, bröd och spannmålsprodukter med hög andel fullkorn bör öka, samtidigt som konsumtionen av energitäta och sockerrika livsmedel, t.ex. godis, läsk, glass, kaffebröd och snacks, bör begränsas. Begränsningen av mättade fettsyror och transfettsyror innebär att mjuka eller flytande vegetabiliska fetter samt magra mejeri- och köttprodukter bör prioriteras. Konsumtionen av fisk bör öka. Nya NNR medför inga förändringar av Livsmedelsverkets SNÖ-råd (9).

Bättre hälsa

Sammantaget ger rekommendationerna goda förutsättningar för att minska risken för de vanligaste välfärdssjukdomarna i Norden såsom hjärt-kärlsjukdom, fetma, diabetes, vissa cancerformer och osteporos.

Praktisk användning av NNR

NNR används för planering av koster för grupper av friska personer med normalvikt och adekvat fysisk aktivitet. Vid sjukdom och speciella tillstånd kan kosten behöva anpassas efter olika krav. En rad dieter, t.ex. Atkins, har lanserats, primärt för bantning, med löften om snabb och uthållig viktreduktion. Kontrollerade studier har inte visat att dessa skulle vara mer effektiva än en energireducerad kost baserad på officiella rekommendationer och de långsiktiga riskerna är ännu ofullständigt studerade.

NNR är ett viktigt redskap inom flera politikområden, främst livsmedels- och nutritionspolitik och folkhälsopolitiken. NNR är vidare underlag för rekommendationer som de enskilda nordiska länderna fastställer.

NNR är också utgångspunkten för livsmedelsbaserade kostråd som t.ex. Livsmedelsverkets SNÖ-råd (9) och Kost- och motionsrekommendationer. Näringsrekommendationerna har även beaktats inom livsmedels- och folkhälsopolitiken. Goda och säkra matvanor samt ökad fysisk aktivitet är två av elva målområden i den nya folkhälsopolitiken som antogs 2003.

Viktigt nordiskt samarbete

Den nya upplagan är resultatet av ett fruktbart, mångårigt nordiskt samarbete i Nordiska Ministerrådets regi. Arbetet med att utforma gemensamma Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) inleddes i slutet av 1970-talet inom ramen för Nordiska Ministerrådets samarbete. De första Nordiska Näringsrekommendationerna antogs 1980-81.

NNR rapporten publiceras av Nordiska Ministerrådet i Köpenhamn. Ett utdrag (excerpt) ur NNR finns publicerade på Nordiska Ministerrådets webbplats.

Referenser